Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
NY AKK TIDF.N.
och erhöllo genom dessa anordningar så väl kansliet som
riksarkivet en mera bestämd och sammanhängande form.
I sammanhang med föregående framställning må
nämnas några af de utmärkte män, hvilka så väl inom
den militära som civila förvaltningen nedlade en
förtjenstfull verksamhet, såmedelst danande sig tör den tid, då
fosterlandets väl skulle hvila ensamt på deras skuldror.
Främst i den lysande kretsen står utan motsägelse
Axel Oxenstierna, den store rikskansleren, han som
ensam "arbetat mera än alla de andra". — Men såsom
den store konungens närmaste man och förtrogne, tecknas
han bäst i sammanhang med Gustaf Adolfs egen
{»er-sonlighet, hvarför vi uppskjuta det till längre fram.
Bland de öfriga må i första rummet nämnas hjelten
från ryska kriget, "fältherren" Jakob De la Gardie,
af hvilken Gustaf Adolf vid sin ötVerresa till Ryssland
H >14, sade sig sjelf vilja lära krigets yrke. Det
var De la Gardie som förskaffade Sverige den ärofulla
freden i Stolbowa, sedan han förut varit nära att för
skaffa svenska konungahuset en ny krona. Då han
hemkom efter sista ryska fälttåget, tans intet namn
i Sverige mer lysande än hans. Gustaf Adolf
skyndade ock att belöna den frejdade krigarens utmärkta
förtjenster. Inom fyra år utnämndes han till riksråd,
riksmarskalk samt grefve till Leckö, den ende som
under Gustaf Adolfs tjuguettåriga regering upphöjdes
i grefligt stånd. Aret efter Stolbowafreden ingick Jakob
De la Gardie äktenskap med konungens tilltänkta brud, den
sköna Ebba Brahe. — Den främste vid rådsbordet från
1611 var för öfrigt riksdrotset grefve Magnus Brahe;
han var sjelf icke mycket ryktbar, men så mycket mer
hans brorson grefve Per Brahe d. y. samt dennes broder
Nils. Om den senare sade Gustaf Adolf att han näst
Lennart Torstensson var det bästa fältherreämnet i hela
svenska armén. I slaget viel Lützen anförde han
mel-lantruppen, men fann der sin död vid hjeltekonungens
sida. Den äldre brodern Per hade jemväl visat sig
duglig som krigare, men hans vacklande helsa gjorde, att
h;ni tidigt öfvergaf krigarlifvet och återvände till Sverige,
der han snart upphöjdes till riksråd. Hans ovanliga
skicklighet som embetsmän, hans kunskaper och lätthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
