- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
173

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OTDERVISNrNGSTÄSENDET

173

främsta rummen. Han var gift med Axel Oxenstiernas
dotter.

Omgifven i rådkammaren af män sådana som Axel
Oxenstierna, Per Brahe, Johan Skytte, Sten Bielke, Per
Baner, Henrik Horn och på senare tiden Jakob De la
Gardie, samt vid armén af Johan Baner, Lennart
Torstens-son, Gustaf Horn, Herman Wrangel, Ake Tott ("Gustaf
Adolfs Snöplog"), Nils Brahe, Arvid Wittenberg och Axel
Lilie samt främlingarne Ruthwen, Hepburn, Teuffel,
Thurnarne, fader och son, m. fi. — var dock Gustaf Adolf
i den lysande ringen alltid den erkändt utmärktaste af
alla. Var det för honom kärt att tjenas af sådana män,
så måste det för dem vara än mer kärt att tjena en
sådan konung. Deras namn hafva ock med hans gått
till efterverlden, bildande en krans af det skönaste ljus
kring den store konungens minne.

Det låg i Gustaf Adolfs lynne en storsinthet som
icke tillät honom att förbise eller glömma förtjensten,
hvarhelst denna framträdde och förmådde göra sig känd.
Att adeln företrädesvis var den samhällsklass som mest
belönades och hedrades, berodde ej af någon konungens
partiskhet för detta stånd. Tvärtom var det just från
Gustaf Adolfs dagar som det blef brukligt att framdraga
den ofrälse dugligheten och förtjensten, ehuru belöningen
merendels alltid blef adelskap ined åtföljande
frälserättigheter. Att så inträffade, derför hade Sverige att tacka
Gustaf Adolfs omdaning af undervisningsväsendet. Förut
hade det blott varit adeln som förmått gifva sina söner
en så vårdad uppfostran att de kunnat användas i rikets
tjenst. Efter upprättandet af Upsala universitet och
inrättandet at’ en mängd lägre läroverk blefvo bildningens
frukter tillgängliga för alla så att den obeinedlade lika
väl som den rike kunde förvärfva sig vetande och
kunskaper.

Tillståndet vid Upsala universitet vid Gustaf Adolfs
tillträde till regeringen var långt ifrån sådant, som
anstod en högskola. Den skamligaste oenighet egde
rum mellan lärarne, särdeles mellan Messenius och
Johannes Rudbeckius, hvilka begge hade hvar sina par
ticr bland de studerande och förföljde hvarandra ined de
gröfsta oqvädinsord, medan deras anhängare trakterade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/2/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free