Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
NYA HK TIDEN.
fordrades för att tukta den inbilske och öfvermodige
konungen i "Påland".
A »Sigismunds sida svarade icke utförandet emot
de stora förslagen: tvärtom, såsom en polsk
häfdatecknare säger, "han företog allting otidigt och bakvändt".
Ett anfall på Sveriges besittningar i Estland och Lifland
försummades, dels genom konungens tröghet, dels genom
polska ständernas ovilja och oenighet. Tiden drogs ut
med korta stillestånd till llil7, då Gustaf Adolf, fri från
ryska kriget, sjelf blef den anfallande. Likväl instäldes
efter några mindre krigshändelser fiendtligheterna genom
ett stillestånd som varade till 1620. Efter dess slut
förnyade Gustaf Adolf sina fredsanbud. Han erbjöd sig
till och med att låta Sigismund behålla svenska
konunganamnet, blott dermed icke förenades några anspråk på
svenska kronan. Allt var förgäfves.
Gustaf Adolf lät då sitt råd utfärda en förklaring
till polska rådet, att det var alldeles emot sin vilja som
han nödgades föra krig mot Polen, desto mera som detta
rike var anfallet af kristenhetens arffiende Turkarne.
Derefter samlade han i juli månad 1621 sin här och
öfvergick med flottan till Lifland. Hären bestod af omkring
16,000 man, flottan af etthundra fyrtioåtta skepp och tio
jakter. Befälhafvare for hären voro utom konungen och
hertig Karl Filip, Jakob De la Gardie, Herman Wrangel
och grefven af Mansfeld, samt under dem Gustaf Horn
och Herman Fleming. Befälet på flottan fördes af
riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhjelm och vice amiralen
Klas Fleming. Den 24 juli 1621 hissades segel från
Elfsnabben, men redan på andra dagen skingrades
skeppen af en häftig storm. Några skepp, bland dem det
hvarpå konungen och hertigen befunno sig, kastades till
Pernau, der Gustaf Adolf och hans bror gingo i land.
De öfriga skeppen samlade sig åter vid Runo och seglade
rakt på Riga, dit konungen och hertigen reste landvägen.
— Den 31 juli vid middagstiden anlände flottan till
Dünaflodens mynning, men först den 5 augusti, sedan
en ny storm rasat, styrde Gyllenhjelm upp på floden.
Manskapet landsattes och fördelades på fyra läger, hvilka
omgåfvo staden i norr och öster. På södra sidan voro
förskansningar uppförda på den gent emot staden varande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
