Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hustak adolfs afsked af ständerna.
1!»1
och välstånd. Måtte också eder enskildt den glädjen
förunnas att se kring- eder sådana efterkommande
uppväxa, hvilka fäderneslandet en gång på samma sätt
understödja kunna!
Ridderskapet och adeln önskar jag lycka och kraft
att genom tapperhet och bragder åter upplifva våra
förfäders, de gamle Götars namn, hvilket fordom spridde
sin odödliga glans öfver hela jorden. På samma sätt
skolen 1 förvärfva samma ära, eder öfverhets nåd och
det sanna ridderliga anseendet.
Eder af det and|igq ståndet förmanar jag till enighet
och sann gudsfruktan^- Förëlyser edra åhörare icke blott
med lära utan ock med (lefverne, så skolen 1 hafva deras
hjertan uti edert våld. cLeder dem så till samdrägt, tro
och hörsamhet, så att de icke låta locka sig af onda
menniskor, ntan förblifva stadige vid kronan och
fäderneslandet.
Eder af borgerskapet och menigheten tillönskar jag
allsköns lycka och framgång. Måtte edra låga hyddor
förvandlas till varaktiga stenhus, edra små båtar till
rymliga skepp; edra åkrar och ängar med tuseufald gröda
fylla lador och förråder till både eder egen och
fäderneslandets rikedom. Ja, eder alla, Sveriges älskade
innevånare, befaller jag uti Guds milda vård och beskydd,
och säger eder mitt hjertliga farväl, kanhända tör sista
gången."
Härvid brusto tårarne ur konungens ögon och en
stunds tystnad inträdde, endast afbruten af den rörda
rörsamlingens med svårighet återhållna snyftningar. Derefter
höjde konungen åter rösten och slutade med en bön ur
konung Davids 90:de psalm.
Till middagen voro alla ständèrne uppbjudna på
slottet. Gustaf Adolf gick omkring och samtalade med
de tieste. Kärleken till undersåtarne, afskedets rörelse,
aningen at stundande faror och måhända skilsmessa för
alltid — allt detta i förening med konungens naturliga
mod och glädtighet gaf åt samtalet en hänförande
blandning af glädje och allvar, förhöjda af det ömsesidiga
förtroendet och välviljan. Hvarje hjerta värmdes af ögon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
