Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIOÅRIG A KRIGET.
195
ning- vid den minsta förseelse. Så straffades en gång en
kammartjenare, som väckte honom för tidigt. Lika
ryktbar som hans grymhet var hans frikostighet. En
gåfva om mindre än tusen riksdaler ansåg han under
sin värdighet. Furstligt var ock hans lefnadssätt. Stallet
till hans slott i Prag liknade för sig ett litet palats, der
30U de utsöktaste hästar fodrades ur marmorkrubbor.
Dagligen dukades hans bord för hundra gäster. Sjelf
var han likväl sällan närvarande och njöt nästan aldrig
någon annans sällskap än sin stjerntydare Senis. Han
skydde menniskorna och fruktade dem kanske lika
mycket som de honom.
Då kejsaren, hvilken ansåg sig ej kunna tillfyllest
befalla öfver ligans trupper, emedan dessa stodo under
bajerske kurfurstens befäl, önskade sig en egen här,
hade Wallenstein erbjudit sig att till kejsarens tjenst
uppställa 50,000 man. "En så stor styrka," hade
Wallenstein yttrat, "skulle underhålla sig sjelf." Men
medlet? Den gräsligaste plundring. Öfver vänner och fiender
hade den wallensteinska hären utbredt sig som den
rysligaste landsplåga och från alla hörn af det tyska riket
genljödo klagoropen öfver desse barbarers vilda framfart.
Vid den i juni 1030 sammanträdande riksdagen i
Regensburg uppträdde furstarne, med Maximilian af Bajern i
spetsen, enstämmigt fordrande Wallensteins afsättning.
Kejsaren befann sig i den största förlägenhet. Samme
general, som gjort honom allrådande i Tyskland, skulle
nu afsättas. Men kejsar Ferdinand, hvilken ville
hafva sin son vid samma riksdag erkänd för romersk
konung, hade ej mod att motsätta sig de församlades
fordringar och gaf efter. Med harmen i hjertat drog sig
Wallenstein tillbaka till sina gods i Böhmen, der han,
sysselsatt med astrologiska grubblerier, afvaktade den
stund, då hans lyckliga stjerna på nytt skulle uppgå.
Wallensteins efterträdare i befälet öfver kejsarens
trupper, ligans egentlige härförare, Johan Tzerklas till
Tilly, född år 1560 i Luttich i Belgien, var vid Gustaf
Adolfs ankomst till Tyskland sjuttio år gammal. Mycket
olik kejsarens öfriga generaler, hade ban ett anspråkslöst
och stilla väsen. Han egde ock personliga dygder, som
voro en sällsynthet hos den tidens krigare: sedlighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
