Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGDEBURGS FÖRSTÖRING.
109
protestantiska saken den största skada, tågat till Sachsen och
börjat belägra den fria och mäktiga riksstaden Magdeburg.
Derifrån gjorde han i början af året 1631 ett infall i
Mecklenburg och återtog Ny-Brandenburg, som kort förut
fallit i Svenskarnes händer. Den 2,000 man starka svenska
besättningen derstädes blef efter det tappraste motstånd
till sista man nedhuggen och befälhafvaren Kniephausen
fången. Derefter återvände Tilly till Magdeburg, hvarpå
Gustaf Adolf, begagnande sig af tillfallet, ryckte mot
Frankfurt vid Odern, hvilket han började beskjuta den 2
april samt redan följande dagen med storm intog. Den
16 april intogs Landsberg, hvarefter Gustaf Adolf
fordrade af sin svåger, brandenburgske kurfursten,
fästningarne Spandau och Kiistrin, för att kunna undsätta
det af Tilly belägrade Magdeburg; för att genomdrifva
denna sin fordran tågade konungen med större delen af
sin här från Frankfurt rakt på Berlin. Under förklaring
att det visserligen vore en vigtig och betänklig sak han
begärde, men att han fordrade den ej för sitt eget, utan
för kurfurstens, hans lands och hela kristenhetens bästa,
öfvervann han genom sin bestämdhet kurfurstens
betänkligheter, och ett förbund dem emellan afslöts, dock till
följd af kurfurstens tvekan så sent, att Magdeburgs öde
dessförinnan var afgjordt.
Om Magdeburgs förstöring skrifver Adler Salvius:
"Magdeburg är den 10 maj tyvärr med stormande hand
öfvergånget och ligger nu hela den stora staden i aska,
så att intet mera än domkyrkan står qvar med fyra eller
fem hus bredvid samt några fiskarekåtor vid Elben."
Den svenske kommendanten Falkenberg hade med en
ringa styrka försvarat utanverken och tillfogat den
24,000 man starka bclägringshären en ganska stor
förlust. Vid stormningens början sträcktes han af en kula
död till marken; samma öde träffade en kapten Schmidt,
som efter honom öfvertog försvaret. Sedan dessa ledare
fallit, var allt motstånd fåfängt. Kroater och Walloner
täflade i de förfärligaste våldsbragder. S:t Johannis
kyrka, dit en mängd qvinnor tagit sin tillflykt,
tillspikades utanför och uppbrändes. Små barn spetsades på
soldaternas lansar, svängdes så i luften och kastades i
elden. De förnämsta och skönaste fruntimmer i staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
