- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
205

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

thettioàbiga keiget.

205

efter mötet med Pappen heim i Halberstadt kom han
i tillfälle att stanna och skaffa sig någon vard. I flere
dagar var han af slagen i hufvudet nära sanslös och
dertill af sorg och grämelse så nedtryckt, att han ej
visste någon utväg. Efter hand ankommo till honom
förstärkningar under Fugger och Altringer, hvarigenom
han åter fick en temligen stark här, men hans forna
beslutsamhet och sjelfförtröstan ville icke återvända. "Jag
ser," sade han, "att lyckan är en qvinna, som liksom
andra sådana gynnar de unga och vänder de gamla
ryggen."

Ehuru så godt som hela Tyskland nu låg Öppet tör
Gustaf Adolf, fans det i hans segerfröjd en hofsamhet
som till och med hos hans fiender uppräckte beundran.
Dagen efter slaget återkom kurfursten af Sachsen att
lyckönska konungen till den vunna segern. I blygseln
öfver sin egen och sina truppers feghet böx*jadc fursten
framstamma ursäkter, dem Gustaf Adolf på ett så
vänligt sätt afbröt, att denne utom sig af förtjusning
bedyrade att han aldrig i verlden skulle glömma hvarken
konungens räddande hjelp eller hans vänskapsfulla
bemötande. Han gaf tillika löfte om sin och sina vänners
röste till kejsarkronan, ifall Gustaf Adolf skulle
efter-sträfva denna ära. Konungen log deråt och tackade.

Hela det protestantiska Europa jublade öfver den
afgörande stridens lyckliga utgång. I synnerhet täflade
de tyska protestantcrne om att uttrycka sin tacksamhet
och sin beundran. Verser och skrifter till Gustaf Adolfs
förhärligande spriddes i tusental, bland hvilka en
innehöll följande för den svenske konungen smickrande
latinska rim:

non infans Christianus,
non rex cerevisianus,
sed suecus nos liberavit,
qui hos tyrannos prostravit *).

Efter segern vid Breitenfeld voro för Gustaf Adolf
tvenne vägar öppna till södra Tyskland. Den ena gick
direkte till kejsarens arlländer, der sjelfva hufvudstaden

*) Icke barnet Kristiau, icke ölkungeu, utan Svensken har
befriat oss och nedlagt våra tyranner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/2/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free