Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLYS neil).
211
teri om 70 kanoner veko Bä]rarne ovilkorligt lindan.
Tilly tog sjelf fanan i hand och störtade i spetsen för
sina gamla walloner ned till stranden för att hindra
Svenskarnes framträngande. Men skyddade at elden från
sina kanoner, hade Svenskarne till större delen kommit
öfver floden, och då Tilly gjorde ett sista försök att kasta
dem tillbaka, sårades han i knäet af en falkonetkula och
störtade till jorden. Dermed var striden slutad. Villrådig
om hvad han borde göra, lemnade kurfursten sitt
befästade läger, om hvilket Grustat Adolf sade, att han icke
skulle öfvergifvit det, om en kanonkula borttagit hans
skägg och halfva hans haka.
Den döende Tilly fördes till Ingolstadt, der han den
20:de april 1H32 slutade sin ärorika lefnad. Sjelf hade
kurfursten med sina förnämsta trupper sökt en tillflykt
inom nyssnämda fästnings fasta murar, men hela Bajern
låg öppet för Gustaf Adolf och hans här. Han
genomtågade Augsburg, den protestantiska bekännelsens
födelsestad, hvarest de evangeliska kyrkorna åter
öppnades för gudstjenst samma dag som konungen, åtföljd
at’ flere tyska furstar och sina förnämsta generaler, der
höll sitt högtidliga intåg. Staden hyllade Gustaf Adolf
såsom sin herre, och tåget fortsattes vidare förbi
Ingolstadt genom Landshut till bajerske kurfurstens egen
hufvudstad Munchen. Här, liksom öfver allt der han
framtågade, gjorde konungens personlighet och väl disciplinerade
armé det gynsammaste intryck: "ingenting"—■ säger en
bajersk häfdatecknare —" kan förliknas med den stränga
tukt och ordning, i hvilken han höll det ej talrika manskap,
som fick inkomma i staden-, oförliknelig var den öppna
glada vänlighet och otvungna nedlåtenhet, som han visade
i umgänge och tal med invånarne-, med vördnad åhörde
han gudstjensten i de katolska kyrkorna, uppförde sig
öfver allt som hade han varit hemma midt ibland de
sina, hörde gerna sinnrika, om också bitande svar, hvilka
ban med vänligt skämt upptog; han hade sitt nöje af
att till fots gå i trängseln af folk och barn, ibland hvilka
han ofta utkastade penningar."
Staden måste dock betala en ganska dryg
brandskatt. Gustaf Adolf hade fordrat 400,000 rdr, men
efterskänkte af fri vilja en fjerdedel. Äfven de öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
