Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF ADOLFS PERSONLIGHET 0CII KARAKTER.
219
genom hufvudet. Käns sårade häst, drypande af blod
och utan ryttare ilande genom lederne, blef för svenska
hären den förste budbäraren oin konungens död. Hertig
Bernhard af Weimar som, på grund af konungens
anordning, näst honom skulle föra befälet, lemnade sin
flygel åt Nils Brahe samt öfvertog sjelf högra flygeln och
öfverbefälet. Med begagnande af det djupa intryck, som
underrättelsen om den älskade konungens död väckte
bland trupperna, uppmanade han dem att från fienden
åter-eröfra hans lik och förde de svigtande lederne till nya
anfall. Batteriet framför fiendens center blef på nytt
er-öfradt, det fiendtliga kavalleriet på högra flygeln
kastades öfver ända, och hela den wallensteinska hären var
redo att upplösa sig i vildaste flykt, då ropet:
"Pappen-licim är här!" åter samlade de flyende skarorna till en
ny förtviflad strid. An en gång återtogs af de
kejserlige batteriet vid landsvägen; "de gula och blå
gossarne," kämpade som lejon utan att vika ett steg
tillbaka, och föllo hvar på sin plats i samma ordning som
de i striden intagit.
Ater vexlade stridens skiften. Pappenheim, af en
falkonetkula träffad i ena höften, störtade döende till
jorden. Innan han afled, fick han veta att Gustaf Adolf,
som han sökt i striden, icke mera fans bland de
lefvandes antal. "Nu dör jag nöjd, "voro den tappre
krigarens sista ord. Men då Gustaf Adolfs död hos Svenskarne
uppkallade hämndens och förtviflans mod, hade deremot
Pappenheims fall på de kejserlige samma verkan som
ett bedöfvande åskslag. Rytteriet på venstra flygeln, der
Pappenheim stridt, tog först till flykten och stannade icke
torr än i Leipzig. Emellertid hade efcer de gula och blå
regementenas fall, de svenska och gröna brigaderne dragit
sig tillbaka. Många hade stupat och stora luckor
följaktligen uppstått i lederne. Men nu vid stridens slut
inemot skymningens inbrott framryckte Kniephausen med
andra linien och fylde med sina friska trupper de många
luckorna i den första, hvarigenom ny slagordning bildades.
Den sista striden var kort, men hårdnackad. Man såg
uttröttade soldater, som kämpat hela dagen, falla i
hvarandras armar med utropet: "kamrat, än en gång skola
vi åstad," och med löftet att segra eller dö. För tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
