Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF \POLF OCn AXEL OXENSTIERNA.
223
Adolf sin stränge faders son. och af sina tjenare
fordrade han mycket. Den enda handling af orättvisa
eller hårdhet, som man tillvitat honom, rörde just
ett sådant fall. Kammarjunkaren Erik Rålamb hade vid
en aftonmåltid som konungen gaf tör några tyska furstar
i Höchst i nov. 1631, undandragit sig att betjena konungen
och hans gäster vid bordet, Gustaf Adolf befalde att
ynglingen skulle hemskickas och dömas, och då han
rymde, blef hans fader, som var president i Abo hofrätt,
afsatt från sin befattning och förlustig sina förläningar,
"emedan han sin son ej bättre upptuktat."
Det hör till sällsyntheterna i historien att bredvid
en sådan konung som Gustaf Adolf finna en sådan
minister som Axel Oxenstierna. Af Karl IX utsedd till
en af Gustaf Adolfs förmyndare och vid 26 års ålder
utnämnd till riksråd, hade han enligt tidens fordran på
unga adelsmän för statens tjenst bildat sig genom
vidsträckta resor i främmande land. Härmed förenade han
liksom hans konungslige vän en grundlig lärdom,
särskildt i teologiska ämnen. Man kan säga, att Gustaf
Adolf och Axel Oxenstierna stodo på höjden af sin tids
bildning. Gustaf Adolf var ock en af sin tids förste
vältalare, så att man sade om honom att ban öfvervunnit
lika många med tungan som med svärdet. I
behandlingen af vårt kraftiga och sköna språk var han en
mästare; men äfven Oxenstierna var vältalare, ehuru hans
talareförmåga måhända lämpade sig bättre tör latinska
tungomålet än tör svenskan.
Sjelf upptagen af oupphörliga krig behöfde Gustaf
Adolf en sådan man som Oxenstierna för utförandet at’
sina planer, och hvad skulle väl blifvit af hjeltekonungen
sista verk. tyska kriget och protestanternes befrielse, om
det ej upptagits at’ den man som betraktade sin konungs
vilja såsom ett heligt arf, som ban för hvad pris som
helst måste bringa till ett lyckligt slut. Såsom en
medlare trädde alltid Oxenstierna mellan konungen och
sitt stånd, då det gälde uppoffringar tör fäderneslandet.
"Om I." säger ban till sina medbröder af adeln, "i stället
tör att grubbla och gräla i småsaker, med vilja och kraft
fatten kongl, majestät under armarne, då hafven I först
och främst visat för hvar man, att det allmänna bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
