Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY AKK TIDEN.
mannaverksamhetens gränser trodde sig behöfva tillägga:
"konungens rätt och höghet dock oförkränkt’. De redan
genom Gustaf Adolfs styrelse grundade fem kollegier ne
anordnades på följande sätt: för rättegångssaker hofrätten
i Stockholm (Svea hofrätt) med underlydande hofrätter i
Abo, Dorpat och den nu inrättade Göta hofrätt i .Jönköping.
Detta kollegium stod under riksdrotsen, hvilken såsom dess
chef tillika var sjelfskrifven president i Svea hofrätt. —
Det andra kollegiet var krigskollegium under .riksmarsken
såsom chef, det tredje amiralitetskollegium under
riksamiralen, det tjerde tör besörjandet at" utrikes
angelägen-heterne (derunder ock landtregeringen hörde) hade namn
af kansliet med rikskansleren till chef, och det femte,
räkningekammaren, ombesörjdes till sin förvaltning af
riksskatt-mästaren. I den, den 5 april 1633 af förmyndarne aflagda
embetseden, förbinda sig desse att ’uppehålla de fem
kollegier och broderskap, som bestå i hofrätten, krigsrådet,
amiralitetet, kansliet och räkningekammaren, såsom de
af framfarna konungar, men särdeles af Kongl. Majestät
vår sistregerande konung äro införda* — de förbinda sig
ock derjemte att ’hålla hand öfver Hennes Majestäts och
riksens rätt och hvars och ens välfangna frihet,
haud-hafva och försvara Sveriges lag, justitien, politien, och
riket företräda och förfäkta, såsom de för Gud,
drottningen, rikets ständer och hvar ärlig man ville till ansvar
stånda* - - detta med förpligtelsen: ’så sant mig Gud
hjelpe till lif och själ"! — Sedan riksdrots- och
skattmä-stareembetena blifvit genom nya val besatta, blefvo de fem
höga riksembetsmännen följande: riksdrots friherre Gabriel
Gustafsson Oxenstierna, riksmarsk gamle grefve Jakob De la
Gardie, riksamiral friherre Karl Karlsson Gyllenhjelm,
rikskansler, som förut, Axel Oxenstierna och riksskattmästare Gabriel
Bengtsson Oxenstierna. Man klagade visserligen från några
håll, att trenne platser inom regeringen voro besätta med
Oxenstiernor, men obestridligt är, att just derigenom Axel
Oxenstiernas inflytande blef större, samt att det var detta
inflytande, som tryckte en så gynsam prägel på denna
förmyndarestyrelse.
Den 29’juli 1634 blef den af Gustaf Adolf gillade
och af Axel Oxenstierna for ständerna framlagda
regeringsformen af desse till efterföljd antagen och stadfästad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
