Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WESTFALISKA FREDEN.
sin faders mognade råd, Salvius deremot sökte sin gunst
och hemtade sina råd af den unga oerfarna drottningen;
men denna hade åter låtit sig insnärjas i den listige
franske diplomaten Chanuts garn, hvilken som fransk
minister i Stockholm hade till hemlig uppgift att vid
fredskongressen höja Frankrikes inflytande genom att minska
Sveriges. Detta verkstälde han ock på det sätt, att han
hos drottningen hemligen motarbetade Oxenstierna. Den
store rikskansleren stod här således ensam på Sveriges
bästa. Liksom han under krigets både lyckliga och
olyckliga skiften oryggligt arbetat på en hederlig och, så vidt
möjligt vai\ för Sverige ärofull fred, så verkade han ock nu,
särdeles genom bref till sin son, i samma syfte. Men hans
inflytande var minskadt, hans sol, som vi förut anmärkt,
i nedgående, och Sveriges intresse blef illa bevakadt af
dem, det vederborde.
Sveriges första fordringar hade varit mycket stora.
Man begärde Schlesien, hela Pommern, Wismar,
Warne-nriinde, Bremen och Verden samt 20 millioner riksdaler.
Men både landvinningarne och penningeersättningen
ned-prutades sedermera genom för Sverige vidriga
förhållanden till en obetydlighet mot hvad man i mera lysande
dagar hoppats eller måhända med visshet påräknat. Hvad
emellertid både Oxenstierna och i allmänhet Sveriges
rådsherrar på den tiden först och främst åsyftade, var
besittningen af Pommern, men ej några stycken at
detta land, utan hertigdömet i sin helhet. Men här
råkade man i strid med Brandenburg, som ock gjorde
anspråk på samma land. Den 19 sept. 1G46 framstälde
svenska drottningen sina yttersta fordringar, d. v. s. de
offentliga, hvilka hon likväl genom sin öppenhjertighet
mot Chanut nödgades betydligt afpruta. Kristina
begärde hela Pommern, Wismar, Bremen och Verden samt
14 millioner riksdaler. I nödfall var hon dock villig att
afstå Hinterpommern och till och med Stettin samt en
del af penningsumman. Hinterpommern blef ock
verkligen till större delen afprutadt, och endast genom
Oxenstiernas och svenska rådets fasta hållning blef Stettin
bibehållet åt Sverige. Omsider blef fred sluten. Den
undertecknades af Fransmännen i Münster, af
Svenskarne i Osnabruck den 10 okt. 1048. De styckade
och strödda besittningar, med hvilka svenska Öster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
