- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 3. Från drottning Kristina intill Karl XII:s död /
15

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PLANER KÖR HANDELSRÖRELSENS UTVECKLING. 15

tid tredubblades stadens grundkapital; en stor del at’
staden blef omskapad och förskönad, och folkmängden
fördubblades. *)

Sverige dref redan nu en ganska vidsträckt handel,
och planerna för dess ytterligare utvidgande voro
storartade. At’ vester trädde man på Danmarks bekostnad
i nära förbindelse med Holländarne, åt söder med de tyska
städerna vid Östersjön. Öresund sökte man undvika för
tullens skull, och beröringen med Danmark var så litet
vänskaplig, att deraf till slut uppstod ett brinnande krig.
1 vester sökte man koncentrera handeln och rörelsen till
Elfsborg, der den ökade affärsverksamheten framkallade
anläggningen af Göteborg, som inom kort blef Sveriges
andra stad. — At öster var det likväl, som svenska
regeringen företrädesvis riktade sina blickar i och för en
uppväxande affärsverksamhet. At Ryssarne beviljades
vissa friheter, och man sökte derigenom locka dem från
Hvita hafvet till Sveriges Östersjöhamnar. Vid Nevas
mynning ernade man anlägga en stad på samma ställe
der Petersburg sedermera uppstod. Platsen, som då
kallades Nyen, försågs med stadsprivilegier och fri seglats.
Men ej blott till Ryssland sträckte sig de svenska
statsekonomernas planer i och för handelsrörelsen österut.
De gingo ända till Persien, hvars dyrbara alster man
genom Ryssland ville draga till Östersjön. — Äfven till
Ost- och Vestindien riktade man sina blickar, åt senare
hållet icke utan framgång. I febr. 1637 afgick en ex-

’) Den torde omkring 1645 kunna uppskattas till 25—30,000
invånare. Sveriges mest betydande städer, enligt den af
Oxenstjerna år 1647 för dem uppsatta rangordning, den första, som
nämnes i Sverige, voro följande: Stockholm, Upsala, Norrköping,
Göteborg, Kalmar, Abo, Viborg, Nyköping, Vestervik, Gefle, Visby,
Falun, Halmstad, Vesterås, Arboga, Örebro, Jönköping, Köping,
Helsingfors och Hudiksvall. Sveriges samtliga städer på 1640-talet
voro 72; nyanlagda voro: Nya Helsingfors, Falun, Kristinehamn,
Veuersborg, Säter, Amål, Askersund, Nora och Lindesberg. Största
handeln och rörelsen hade Stockholm, alldenstund dess utländska
handel i kapitalvärde och tullinkomster uppgick till § af samtliga
städernas i Sverige och Finland. Närmast stodo Göteborg och
Norrköping. Från Göteborg utskeppades hufvudsakligen jern, stål och
trävaror, från Norrköping koppar och spanmål. Lägst bland alla
Sveriges stapelstäder stod Söderköping, som dock under medeltiden
varit en bland de mest betydande städerna i hela landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:47 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/3/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free