Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’’grefve pkr".
hans anhängare och förkämpar. Båda hyste väl höga
begrepp oin adelns värde, men ett stod dock alltid för dem
högre, och detta var fosterlandet. Men kanske ännu mer
än både Oxenstjerna
och De la Gardie har
Per Brahe eller, som
han i den tidens
handlingar kallas, "grefve
Per", beredt sig ett
oförgängligt minne
såsom en folkets vän.
Don tid, 1637—1640,
då han som
generalguvernör styrde
Finland, har blifvit kallad
’’grefvens tid" och är
epokgörande i detta
lands häfder. Genom
täta resor kring
landet utforskade Brahe
tillståndet inom alla
samhällsförhållanden,
och med
skarpsinnig-het, försigtighet och kärleksfull omtanke sökte ban sedan
afhjelpa de mångfaldiga och djupt rotade missbruken.
Utgående från den åsigten, att endast upplysning och
bildning förmå höja ett folk, som af naturen är godt och ädelt,
började han med att anlägga bildningsanstalter i
åtskilliga delar af landet. Bibeln började öfversättas på linska
språket, nya kyrkor uppfördes, nya författningar
utgåfvos och för deras efterlefnad sörjdes genom en kraftfull
styrelse.
Det hörde till 1600:talets vackra och lofvärda
sedvänjor, att rikets förmögnaste och högst uppsatte män
med kärlek omfattade vetenskap och konst, och derpå
offrade en del af sina öfverflödiga inkomster. Så anlade
Per Brahe inom sitt grefskap en skola med boktryckeri
vid Visingsborg; Jakob De la Gardie sökte så väl på
sina många lifländska gods, som ock inom sin förläning
i Österbotten verka tör sina underlydandes upplysning
genom anställande af dugliga prester och skolors anläg-
2. Ter Brahe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
