- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 3. Från drottning Kristina intill Karl XII:s död /
31

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRESTF RSKA PF,T.

31

kyrkoherdebeställningar på landsbygden, och unga
"ja-herrar" i stället inkallades i kapitlet.

Af sådana anledningar var det, som
förmyndareregeringen upptog och sökte genomdrifva Gustaf Adolfs
förslag om inrättandet af ett s. k. consistorium generale,
hvilket, utgörande ett sjette rikskollegium för de
kyrkliga ärendena, skulle ställas under drotsets
ordförandeskap och bestå af både andliga och verldsliga ledamöter.
Detta förslag, som under förmyndarestyrelsens första år
varit en stående riksdagsfråga, strandade till slut mot
presterskapets ihärdiga motstånd, så att kansleren, som
från början ifrigast arbetat derför, efter sin hemkomst
vid 1636 års riksdag måste tillstyrka frågans
nedläggande, på det man ej dermed "skulle ytterligare reta
presterne."

Stiftsstyresmännen i Sverige vid medlet af
1600-talet utgjordes, jemte ärkebiskopen i Upsala, af sju biskopar
och tre superintendenter, de förra i Linköping, Skara,
Strengnäs, Vesterås, Vexjö, A bo och Viborg, de senare i
Göteborg, Kalmar och Mariestad. De tillsattes såsom än
i dag af regeringen efter föregånget val inom stiften.
Biskoparnes myndighet inom sina stift var fullkomligt
obestämd, hvarföre de ock i möjligaste måtto sökte
utsträcka densamma. Utom det att de hade en ganska
vidsträckt domsrätt i rent kyrkliga mål, sökte de draga
inom sin domsvärjo äfven en mängd rent verldsliga frågor.
På tillsättandet af underordnade prester hade biskopen
ett stort inflytande. Han uppsatte förslag till
kyrkoherdar i de regala pastoraten, tillsatte prester i de öfriga
församlingarna, då adeln icke i dem hade patronatsrätt,
bestämde nådårens antal efter aflidna prester, utfärdade
stadganden om förbjudna äktenskapsleder och aftbrdrade
understundom nyinvigde prester förbindelse, att icke söka
befordran utom stiftet eller ingå giftermål utan
biskopens tillåtelse. En noggrannare kontroll Öfver det
underordnade presterskapets embetsutöfning, öfver tillståndet
i församlingarne samt förhållandet mellan dem och deras
herdar, voro emellertid verkliga framsteg inom
försam-lingslifvet, som från denna tid vunnos genom Rudbecks,
m. fl. kraftfulla biskopars åtgöranden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/3/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free