Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLSKAPANDET AK N VA ADLIGA ATTEli
och nyadlades 82 ätter, så att svenska adeln under denna
styrelse ökades med 140 slägter. Enligt regeringsformen
hade väl af förmyndarestyrelsen intet adelskap bort
utdelas, hvarföre ock utnämningarne hemstäldes till
drottningens godtfinnande. Man kunde ock tycka, att antalet
adlade är allt för stort för en styrelsetid af tolf år. Men
vi böra dervid besinna, att ganska få, kanske inga andra
utvägar stodo förmyndarestyrelsen till buds, då det gälde
att belöna förtjenster, och att vi, då det är fråga om
Kristinas förmyndareregering, befinna oss vid det
ärofullaste och mest lysande tidskiftet i vår historia, samt
att de stora minnen, som från den tiden tillhöra svenska
adeln, tillhöra äfven svenska folket.
Redan 11545 hade Kristina börjat utdela grefve- och
friherreskap. Det är dock den väsendtliga skilnaden
mellan dylika förläningar fore och efter 1650 att de
förut, åtminstone i allmänhet, gåfvos åt högt förtjente
personer, under det de sedermera till stor del utdelades
såsom blott ynnestbevis. Inalles utnämnde Kristina
sjutton grefvar och fyrtisju friherrar, hvilka alla erhöllo
förläningar eller åtminstone försäkran att framdeles
tå sådana. Främst bland grefvarne står rikskansleren
Axel Oxenstjerna, hvilken, efter fredsslutet i Brömsebro,
ar 1645 af drottningen utnämndes till grefve af
Söder-möre. Hans grefskap, beläget i sydöstra Småland ned
emot dåvarande danska gränsen, borde för lionom och
efterkommande utgöra en erinran om den sista handling
af större politisk betydelse, der Oxenstjerna spelat ön
afgörande role. Ar 1647 blef fältmarskalken Lennart
Torstensson upphöjd på en gång till friherre och grefve
med friherreskapet Virestad och grefskapet Ortala, det
förra beläget i Vestergötland, det senare i Upland.
Bland öfriga grefvar märka vi: tältmarskalken grefve
Gustaf Horn, som blef grefve till Björneborg i Finland,
fältmarskalken Karl Gustaf’ Wrangel, som blef grefve
till Salmis i östra Finland, samt dessutom Königsmarck,
Wittenberg, Lars Kagg, Axel Lillie m. fi. — I»e adliga
ätterna ökades med ej mindre än trehundrasextiotre nya,
af hvilka de flesta erhöllo förläningar. Visserligen är
det sannt, att Kristina hade stora förtjenster att belöna,
och hon gjorde det ock på ett storartadt sätt. Men ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
