Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET NYMfcDADH KM HETSM ANN A VA I.DET.
ning, utan äfven till bildning och förtjenster. Många
lysande namn har denna samhällsklass under nu skildrade
tidehvarf inflätat i den ärorika kransen af utmärkte svenske
medborgare, många hjeltar och statsmän har adeln räknat
ibland sig äfven under drottning Kristinas dagar.
Genom den riktning, förmyndareregeringen gifvit åt
styrelsesättet, hade detta blifvit mer aristokratiskt än
konungsligt. Redan i sammansättningen af riksstyrelsen,
sådan den bestämdes genom 163é års regeringsform, låg
det hemliga medgifvandet, att konungens person och
myndighet kunde ersättas af riksembetsmännen och kollegierna.
Att Kristina detta oaktadt regerade oberoende at sina
förmyndare och deras vilja, kom sig dels af hennes ovanliga
själsegenskaper, som ej kunde undgå att göra sig gällande,
dels deraf, att denna ovanliga qvinna var Gustaf Adolfs
dotter. Likväl kunde hennes myndighet aldrig göra sig
fullt gällande bredvid eller öfver det nybildade
embets-mannaväldet; den måste framträda i strid deremot,
hvarföre Kristina ej under sin regeringstid utan först efteråt
kom till full insigt om det verkliga värdet af sina
förmyndares verksamhet. Rådde således misstroende mellan
Kristina och hennes förnämste rådgifvare, så fans ej heller
uppriktig vänskap mellan drottningen och den högre adeln.
Oaktadt denna haft så betydliga fördelar af Kristinas
slösande frikostighet, var det den, som vid 1650 års
riksdag först framkastade förslaget att hämma slöseriet genom
att inskränka drottningens makt. Oaktadt adeln blifvit
så gynnad på de andra ståndens bekostnad, rådde hos
den ett illa doldt missnöje, som vid nyssnämnda riksdag
kunde haft tor drottningen ganska menliga följder, om
icke hennes egen förslagenhet räddat henne. Hon
åter-stälde för tillfället jemvigten i samhället genom att göra
gemensam sak med ofrälse stånden, men i stället att
afhjelpa deras klagomål, åtnöjdc hon sig med att blott
förlika de stridande parterna, hvarvid hon sjelf intog
domarens ställning.
Men hade ofrälse stånden väntat sig rättvisa, måste
de snart till sin harm finna, att de bedragit sig. Det
var frågan om kronogodsens indragning, som under
riksdagen utgjort förnämsta tvisteämnet mellan adeln och de
öfriga stånden; de senare hade under riksdagens lopp haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
