Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slaget vid warschau.
101
igenom att beherska förskansade höjder som utgjort
polska härens förnämsta stödjepunkter. Vid åsynen af
Svenskarne öfver deras hufvuden förlorade Polackarne
modet och upplöste sig i den vildaste flykt. Svenskarne
förlorade några hundra man, Polackarne 8,000. Närmaste
frukten af segern var, att Warschau på fjerde dagen
öppnade sina portar tör segraren. Segerryktet genljöd
åter kring Europa. "De voro fem mot en," säger ett
bref från Warschau, "och likväl segrade svenske
konungens kraft och hans truppers förträfflighet." Men någon
varaktigare följd af segern vid Warschau uppnåddes icke-,
polska hären hade upplöst sig så tidigt, att den blott blifvit
skingrad men ej slagen, hvadan Karl Gustaf hindrades
att till fördel tör sin sak fullfölja segern.
Under det att svårigheter visade sig att bringa
kriget i Polen till ett lyckligt slut, började Sveriges
öfriga grannstater att antaga en mer och mer hotande
hållning. Den farligaste af dem och tillika den, som
af Karl Gustafs förstoringsplancr hade mest att frukta,
var Holland. Denna mäktiga republik, som ur sitt
långvariga krig med Spanien utgått såsom Europas
starkaste sjömakt, hade en högst betydlig del af sin
vidsträckta handel på Östersjön. Den hade derföre
städse med misstänksamma blickar betraktat Sveriges
sträfvan att förskaffa sig herraväldet öfver detta haf;
dess missnöje häröfver hacle framträdt redan i Gustaf
Adolfs dagar, och den hade till skydd mot dessa planer
trädt i nära förbindelse med Danmark. Då nu Danzigs
oberoende hotades, hade republiken låtit en flotta af 48
örlogsskepp inlöpa i Östersjön; den hade redan förut sökt
motarbeta Sverige hos både Ryssland, Danmark och
Brandenburg. Knuten löstes dock lyckligen genom
underhandlingar, och den 1" sept. 1656 afslöts mellan Sverige och
Holland ett fördrag i Elbüuj af innehåll, som tillförsäkrade
Holländarne företrädet i Östersjöhandeln framför hvarje
annan nation eller lika fördelar med Svenskarne sjelfve. Att
ett krig med Holland blifvit afbojdt var till största delen
rikskansleren grefve Erik Oxenstjernas förtjenst. Huru
mycken vigt Karl Gustaf sjelf fäste vid Hollands
vänskap eller ovänskap, visar sig af hans eget yttrande:
"vi måste hafva Östersjön säker: skattande vi den oreda,
som af denna traktats misslyckande skulle uppkomma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
