Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANSKARNES ANFALL.
107
Danska konungen hade uppgjort en plan att på fyra
olika punkter anfalla Sverige. Medan danska Hottan, 40
segel stark, lopp in i Östersjön och lade sig vid
Bornholm, skulle en afdelning af landthären, utgörande 16,000
man, infalla i Sveriges tyska besittningar. I Skåne, der
konung Fredrik sjelf ville föra befälet, samlades 12,000
man, 10,000 stodo vid Bohus och 3,000 nordantjells vid
Trondhjem. Sedan kriget var förklaradt, anryckte de
båda förstnämnda härarne mot Bremen och mot
Halland. Danska Hottan skulle blockera de förnämsta
hamnarne i Sverige och Finland.
Försvaret inom landet måste till stöx’re delen
anförtros åt allmogen. Riksdrotset öfvertalade bönderne i
Småland att gripa till vapen, landshöfdingen i Dalarne
Lorentz Creutz uppbådade i sitt län hvar tredje eller fjerde
man och i Norrland samlade sig 600 man under
landshöfdingen Johan Oxenstjerna. — Medan svenska
allmogen sålunda småningom redde sig till fosterlandets
försvar, var det Brahes rådighet som motade Danskarnes
första anfall. Med en styrka af 3,700 man slog han dem
vid Genevadsbro på halfva vägen mellan Laholm och
Halmstad. Derefter öfvertogs befälet af Gustaf Otto
Stenbock och riksdrotset återvände enligt konungens
befallning till Stockholm. Stenbock inföll i Skåne, men
måste draga sig tillbaka inom halländska gränsen.
Danskarne belägrade Laholm, och den danska hufvudhären
på denna sidan inryckte under konung Fredriks befäl i
Halland. Efter en ny strid vid Kattarp måste Stenbock
ytterligare draga sig tillbaka inom småländska gränsen,
och Danskarne framryckte mot Halmstad. Varberg
uppfordrades att gifva sig, och en förening mellan konungens
egen härafdelning och de trupper, som stodo i Bohuslän
var nära att lyckas, då sakerna plötsligt ändrade sig,
och danska hufvudhären bröt upp från Halmstad och
drog sig tillbaka inom Skåne. Det var Svenskarnes
framgångar på andra sidan Bälterna, som föranledde detta
Danskarnes återtåg och räddade de provinser inom
hemlandet, hvilka råkat i fara.
Danske konungen hade, då handen 1 juni 1657
förklarade Sverige krig, förlitat sig på ett löfte af Österrike och
Polen, att dessa makter skulle så sysselsätta Svenskarne, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
