Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTEKIMSSTTKELSKN 1 6 60.
127
allmänna uppmärksamheten. Men det var också den,
som å nyo bragte till utbrott den at’ konungen endast
ined svårighet tillbakahållna söndringen inom landet.
Rådet intog genast en bestämd ställning mellan
partierna. Inför ett utskott at de tre högre stånden
fram-stälde det sina betänkligheter vid gillandet och
efterföljandet af konungens testamente. Adeln delade rådets
tanke, medan deremot ofrälsestånden med presterne i
spetsen röstade för iakttagande af hvad testamentet
föreskref åtminstone i hufvudsaken. Till en del uppfördes
här samma skådespel som tio år förut vid den stormiga
riksdagen 1650. Slutligen efter fyra dagars tvister
stannade råd och ständer vid det af riksdrotset framstälda
förslag, att konungens testamente skulle anses hvilande
till dess begrafningen för sig gått. En interimsstyrelse
tillsattes med enkedrottningen såsom ordförande och
hertigen erhöll furstligt underhåll, men blef ur
styrelsen utesluten. Skatter och utskrifningar voro redan
fore konungens död beviljade. Likväl hade den nya
styrelsen bland sina många omsorger intet svårare
bekymmer än det att anskaffa penningar. Krigen, i
synnerhet det danska, hade på ett fruktansvärdt sätt
medtagit Sveriges tillgångar.
Det var således under mycket brydsamma
förhållanden som den tillförordnade regeringen mottog sitt
ansvarsfulla värf. Men med allvar och kraft grep den
verket an. Den angelägnaste omsorgen var att få fred, men
utsigterna att nå detta mål hade i väsentlig mån mörknat
med konungens död. Den fruktade ledaren af Sveriges
härar var borta; i hans ställe hade ett fyraårigt barn
bestigit tronen; landets nödstälda belägenhet var ej längre
någon hemlighet, och ingen fans som förmådde lägga Karl
den tiondes kraftiga ord i underhandlingarnes vågskål.
Eftergifter voro således från Sveriges sida
nödvändiga. Man måste för stunden lemna ur sigte de höga
planerna för att få hvila efter de långa striderna, hvilka
nästan utan afbrott varat i sextio år. — Sveriges enda
stöd i dess bemödanden för vinnande af en hederlig fred
var Frankrike. Dit afsände regeringen hofrådet
Björnklou såsom utomordentligt sändebud för att afsluta ett
förbund och framför allt för att skaffa penningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
