Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"adthta mentet".
137
erkändes från flere håll och både rådet och adeln
tillsatte utskott för nya förslags utarbetande. Man åtnöjde
sig nämligen nu ej längre med den obestämdhet i
föreskrifterna rörande förhållandet mellan regeringsherrarne
och rådet å ena sidan samt mellan detta och ständerna
å den andra, som under den torra förmyndarestyrelsen
lemnat faltet så öppet för Axel Oxenstjernas allt
omfattande verksamhet. Hans mäktiga ande saknades i den
nya styrelsen, som i allt måste vika för flertalet, men
gjorde detta till sin egen skada.
Enligt rådets förslag, som i hufvudsaken synes hafva
blifvit det gällande — skulle regeringen föras af
riksförmyndarne "med råds råde" och konungen välja nya
rådsherrar endast med rådets vetskap och samtycke.
Antalet af rådets medlemmar, som i 1634 års författning
varit bestämdt till 25, skulle nu ökas till 40.
Riksdrotsen hvilken förut som lagskipningens förnämste man
i landet varit president i Svea hofrätt, skulle hädanefter
hafva inseendet öfver lagskipningen på alla orter, och i
justitierevisionen (motsvarande högsta domstolen nu för
tiden) företräda konungens ställe.
Den 3 nov. 1660 utfärdades den vigtiga
statshandling, som blifvit kallad "additamentet" till 1634 års
regeringsform. Utarbetningen af detsamma hade blifvit
verkstäldt af Schering Rosenhanes erfarna hand. Enligt detta
dokument skulle enkedrottningen och de fem
riksembets-männen under konungens minderårighet förestå
regeringen med råds råde. Rörande ansvarigheten voro rådets
medlemmar skyldiga att aflägga den, icke såsom förut
ensamt inför konungen, utan äfven för rikets ständer.
Regeringens myndighet gjordes jemväl så beroende af
rådet att, om den förra i någon fråga gick rådet förbi,
hvilken som helst af rådets medlemmar egde rättighet
att hos drottningen eller rikskansleren fordra rådets
sammankallande. För första gången faststäldes bestämda
terminer for riksdagarnes sammanträdande, nämligen hvart fjerde
år. De förut brukliga provincialmötena förbjödos.
Öfverinseendet öfver lagskipningen anförtroddes åt riksdrotset,
som ock skulle tillse att likformighet i detta afseende
iakttogs. Svea hofrätt skulle få en särskild president af
rikets råd. Riksrådens antal skulle icke få öfverstiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
