- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 3. Från drottning Kristina intill Karl XII:s död /
141

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET BREMISKA KRIGET.

141

dels att lägga riksstaden Bremen *) under Sveriges
lydnad, dels att, under de då rådande förvecklingarna i
Europa, med Bremen till stödjepunkt, angripa Holland
och på detta sätt utkräfva hämnd på den mäktiga
republiken för de oförrätter, den under Karl den tiondes
krig tillfogat Sverige. Holland, ehuru en stark sjömakt,
var nämligen svagt till lands, hvarför Sverige ämnade
låta det undergå samma öde som sedermera vederfors
det af Frankrikes mäktige konung Ludvig den fjortonde.
Sveriges anfallsplan mot Holland kom likväl aldrig till
utförande. Redan hade Wrangel kommit Bremen så nära
som på ett muskötskotts afstånd från stadens utanverk, då
tyska kejsaren med sitt maktspråk trädde emellan och åt
kurfursten af Brandenburg samt hertigarne af Liineburg
uppdrog att söka i godo bilägga stridigheterna. På samma
gång ingicks mellan Holland, Danmark, Brandenburg och
Liineburg ett förbund till Bremens skydd, hvarjemte
kejsaren och Holland beredde sig att, om så behöfdes, med
väpnad hand understödja riksstaden. Att motstå en sådan
makt hade Svenskarne icke beredt sig. Genom fördraget i
Haienhausen (nov. 1666), måste Sverige erkänna
Bremens sjelfständighet såsom fri riksstad, och fastän staden
förband sig till vissa inskränkningar i utöfningen af denna
sin frihet, då det gälde Sverige, så hade man genom
denna kostsamma krigsrustning i verkligheten
ingenting vunnit.

Emellertid bibehölls den till Bremen afskickade
hären under vapen ända till 1668. Det var under
inflytelsen af farhågorna för de svenska truppernas
grannskap och Wrangels krigarerykte, som Sverige, i förening
med Holland och England, nämnda år förmådde den
stolte Ludvig den fjortonde till freden i Aachen,
hvarigenom han afstod från sina förstoringsplaner på
Spaniens bekostnad. Detta förbund, den s. k. Trippelallian-
-sen, utgör ett af de ärofullaste dragen i
förmyndarestyrelsens historia. Det är dock att märka, att det ingicks
af De la Gardies motståndare inom rådet, under det han,
ledaren af SveHges yttre öden, lemnat allt vind för våg
och rest på landet. En fullständig brytning med Frank-

*) Det var icke riksstaden utan eudast den kringliggande
lauds-sträckan, det s. k. hertigdömet Bremen, som genom Vestfaliska
freden kommit att lyda under Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/3/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free