Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIKSDAGRN 10 7 2.
resultat af sin verksamhet aflemnade till ständerna ett
betänkande, den s. k. Blå boken, hvilken på det mest
talande sätt blottade förmyndarstyrelsens dåliga
förvaltning.
Emot denna utredning som uppgaf en statsbrist af
öfver 3 millioner daler s. m., uppträdde De la Gardie
med en ny beräkning af inkomster och utgifter. Enligt
denna skulle inkomsterna icke blott betäcka utgifterna,
utan utlofvade derjemte en behållning af omkring 12
tunnor guld till oförutsedda behof. Olyckligtvis voro De
la Gardies beräkningar bygda på alltför lösa grunder,
som i intet afseende motsvarades af de verkliga tillgån
garna. Subsidierne från kejsaren, från England m. m.
utgjorde den hufvudsakliga inkomstkällan. Men med
förmyndarestyrelsens vacklande politik var Sveriges
vänskap ej af den betydelse, att man i utlandet ville offra
synnerligt mycket derpå. Det visade sig derför genast
att de beräkningar rikskansleren upprättat voro jemt upp
lika många missräkningar.
Det var således under mycket mörka utsigter som
ständerna åter samlades till riksdag 1672. Förvirringen
i den inre hushållningen skulle under en svag och
vacklande regering lätt kunna göra Sverige i den
yttre politiken till en lekboll för andra makter. För att
icke störas i sina inkräktningsplaner på Holland, hade
Ludvig den fjortonde användt alla medel att förlama de
andra makternas understöd. I Englanl hade han genom
franska underhållspenningar vunnit konung Karl den
andre, hvilken, för äran att få regera despotiskt i sitt
eget rike, gjort sig till slaf af franska konungens nycker ;
i Österrike hade han mutat kejsarens förnämsta minister
furst Lobkowitz, hvarefter Österrike och Frankrike ingått
ett förbund, som länge var en hemlighet för det öfriga
Europa. Den ende bland Europas furstar som vågade
uppträda till Hollands försvar var den store kurfursten,
Fredrik Wilhem af Brandenburg. För att göra honom
oskadlig fann Ludvig nödvändigt att söka vinna Sverige,
och framlade för svenska regeringen ett lockande
förslag. På Sveriges sida talade för dess antagande utom
de direkta fördelarna äfven den gamla afundsjukan mot
Danmark. Man befarade nämligen att, om Sverige en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
