Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKO KB N VID LUND.
155
gen komina in i en fiendtlig rytteriafdelning, men utan
att låta märka någon fruktan satte han sig i spetsen för
ryttarskaran, och låtsande sig vara en dansk officer
kommenderade han "framåt". När han kommit de sina så
nära att han af dem kunde tå hjelp, vände han hastigt
om hästen och lät de sina företaga ett nytt anfall; med
oemotståndlig kraft störtade Svenskarne i slutna led mot
fienden; Danskarne veko till en början i någorlunda god
ordning och under ifrigt taktande, men kunde icke länge
hålla stånd utan nödgades slutligen att i vild flykt söka
sin rädduing. Konung Kristian sjelf lemnade slagfältet
för att innesluta sig inom Landskronas murar. — Slaget
var ett af de blodigaste svenska krigshistorien har att
förtälja. Öfver 8,000 döda, hvilket utgjorde mer än
hälften af de sammanräknade arméerna, lågo på
slagfältet, 51 kanoner, fiendens hela tross med ammunition,
170 officerare och 2,000 soldater togos från
Danskarne. Segern vid Lund bildade i sina följder en
väud-punkt i Karl den elftes historia, liksom den utgör hans
vackraste vapenbragd, hvilken han sedan årligen firade,
ej med lysande fester, utan med stilla gudstjenst på
sina rum.
Under fortsatta underhandlingar om fred fortgingo
rustuingarne för det följande årets fälttåg. Det största
bekymret var att anskaffa penningar. En ökad svårighet
i danska kriget var den inrotade fiendtligheten mot
Sverige i de landskap, som af Svenskarne skulle försvaras
och som utgjorde krigets egentliga skådeplats. Bredvid
det stora kriget utkämpades både i Skåne och Bleking
ett farligt småkrig, det s. k. Snapphanehriget, bestående deri
att en massa beväpnade bönder öfverföllo och nedgjorde
mindre truppafdelningar, bortlofvade krigsforor, samt
mördade dem som misstänktes vara vänligt sinnade mot
Svenskarne, hvilket Gruerilla-krig utöfvade ett ganska menligt
inflytande på de större krigsrörelserna.
Fälttåget 1677 utmärktes liksom det föregående årets
af ett nederlag till sjös, i Kjögebugt, på Själlands ostkust
d. 1 juli, men lyckligtvis äfven af en kort derpå vunnen
seger till lands, vid Landskrona. Svenska vapnen gjorde
likväl en svår förlust i det den tappre fältmarskalken
Helrn-feldt, som genom sin bepröfvade krigarerfarenhet varit den
unge konungen ett så pålitligt stöd, här fann hjeltedöden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
