Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSSLUTEN 1 6 7 9.
Genoui denna nya seger var Svenskarnes
öfverlägsenhet i striden på faltet så algjord att Danskarne under
det återstående kriget icke vågade möta svenska hären
i öppen slagtning. Detta var emellertid nästan den enda
fördelen. Fienden innehade fortfarande Landskrona
lastning och derigeuom fri förbindelse med Själland; men
hans försök att äfven bemäktiga sig Malmö
tillbakavisades med icke obetydlig förlust på Danskarnes sida.
1 Bohuslän der rikskansleren De la Gardie hade
högsta befälet fördes kriget mest igenom ströftåg och
mindre skärmytslingar. Till följd af bristande
uppmärksamhet blef De la Gardie öfverraskad af Norrmännen vid
Uddevalla och förlorade under sitt försök att undkomma
500 man och bela sin tross.
Under året 1678 föreföllo de vigtigaste
krigshändelserna i Tysklaud. Otto Wilhelm Königsmarck som hade
öfverbefälet i Pomern, försvarade med största mod och
skicklighet Stettin, mot kurfursten af Brandenburg, men
måste efter fem månaders belägring uppgifva staden. Han
vann likväl kort derefter en lysande seger öfver den
förenade danska och brandenburgska hären på lliigen,
dervid hela danska styrkan, 5,000 man, blef tilllångatagen, och
en stor del af trossen föll i segrarens händer. Fienden
återkom likväl snart med mångdubblade krafter, mot
hvilka Königsmarck faun sig allt för svag att göra
motstånd. Det ena fästet gaf sig efter det andra och, när
slutligen Greifswald den 5 november kapitulerat, hade
Svenskarne af sina besittningar i Tyskland icke en enda
plats öfrig.
Under sådana förhållanden skulle det för det
utmattade Sverige varit omöjligt att utan betydliga
förluster sluta det tyska kriget, om ej dess mäktige
bundsförvandt Ludvig den fjortonde lagt sitt kraftiga ord i
underhandlingarnas vågskål till Sveriges fördel. De
franska vapnen hade nämligen under krigets senare skede
haft en oväntad framgång, och denna öfvervigt använde
Frankrike att komina sin betryckta bundsförvandt till hjelp.
— Genom fredssluten 1679 med kejsaren och tyska riket
i holländska staden Nimwegen, med Brandenburg på
franska lustslottet St. Germain och med Danmark i Paris,
den sistnämnda freden bekräftad genom freds- och försvars-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
