Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
KAHL XIII8 TIDEHVARF.
bord och i hvilken ban dagligen läste. Matordningen
var ofta densamma som för hans soldater, och drycken
vatten, aldrig vin eller andra rusdrycker. I sin tartliga
drägt, bibehöll han dock alltid en hög grad af naturligt
majestät, och ingen nalkades honom utan med den
djupaste vördnad.
Seder och lefnadssätt på Karl den tolftes tid.
Reduktionen, och den derigenom minskade förmögenheten
hos nästan alla samhällsklasser, hade under senare
delen af Karl den elftes regering bannlyst alla
kostbarare nöjen och lustbarheter, samt inom de högre
stånden infört den stela tarflighet som var rådande vid
hofvet. Helt annorlunda var förhållandet i början at’
Karl den tolftes styrelse. Hans Gottorpska fränders
besök i Sverige framkallade en rad af festligheter, hvartill
man knapt sett något motstycke i Versailles, och den
unge konungens smak för skådespel och lustbarheter
bidrog äfven att öka lifligheten inom sammanlefnaden i
hufvudstaden. Snart ändrade sig likväl ånyo förhållandena.
Konungens systers, hertiginnans af Holstein frånfälle;
konungens vistelse i främmande land, sorgeposter oin
härens nederlag och den betryckta ställningen vållade
nedslagenhet och förstämning så väl vid hofvet som ock
öfver allt i landet. Ki’iget och pesten som under åren
1710—1712 på det förfärligaste rasade i Sverige,
utarmade folket och orsakade öfver allt sorg, betryck och
elände. Under allt detta bibehöllo likväl Svenskarne
sin gamla gästfrihet. Hvarje hit ankommande främling
mottogs öfver allt som en kär gäst och bjöds att tömma
en välkomma af den dryck huset förmådde. Inom de
mera bildade sällskapskretsarne, talades franska och
tyska. Titeln "fröken" började uttränga den förut
brukliga benämningen "välborna jungfru". Kortspel kom
ganska mycket i bruk, och mot bränvinet ansåg man sig
redan nu behöfva lagstifta. Ännu bibehöllo sig dock
hos flertalet af svenska folket de egenskaper som från
äldre tider utmärkt det — gudsfruktan, kraftfullhet och
tarflighet i förening med en hög grad af tålamod och
pligttrogenhet. "Svensken," skref franske ministern
Cam-predon, "är född med mod och trohet i hjertat och med
orubblig öfvertygelse om sin pligt att uppoffra allt tör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
