Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL \*ri:s SAMTIDA.
slog han Karl den tolfte inrättandet at* ett Laboratorium
mecanicum, hvilket i inånga afseenden var en förebild till
den nuvarande tekniska högskolan i Stockholm.
Förslaget omfattades af konungen med mycken ifver, men
dess verkställande förhindrades af kriget. Ryktet om
Polhems storhet spridde sig efter hand till främmande
länder, hvarifrån han fick emottaga lysande anbud både
af konung Georg i England och czar Peter i Ryssland.
Han föredrog dock att stanna qvar i sitt fädernesland,
hvilket han icke allenast gagnat genom en mångfald af
snillrika uppfinningar, utan jemväl hedrat mer än de
flesta af Sveriges söner.
Emanuel Svedenborg, den bekante vetenskapsmannen
och andeskådaren,’vann visserligen sin egentliga ryktbarhet
efter Karls död, men hade redan under denne konungs
lefnad väckt den uppmärksamhet, att ban här med
några ord bör omnämnas. Född 1688, inhemtade den, med
ovanlig fattningsgåfva och flit begåfvade, gossen under
sin faders, biskop Jesper Svedbergs, handledning ett för
sin ålder ovanligt rikt kunskapsförråd. Efter en utländsk
resa utnämndes han 1716 till assessor i bergskollegium,
och förordnades att biträda Polhem vid dennes många
anläggningar. Under kriget med Norge, fick han
tillfälle att verksamt deltaga i Fredrikshalds belägring.
Medelst en sinnrik inrättning framförde han den två och
en half mil långa vägen från Strömstad till Idef]orden
några galerer och kanonbåtar, under hvilkas betäckning
konungen lyckades närma sitt belägringsartilleri till
lastningen. Detta var den sista tjenst Svedenborg var i
tillfälle att göra Karl den tolfte, som stupade kort
derefter, och i hvilken Svedenborg förlorade ett kraftigt stöd.
Andreas Rydelius, född 1676, var Sveriges förste filosof
och den lärdaste man på sin tid. — Efter att under en följd
af år med största utmärkelse ha förestått åtskilliga
professioner vid Lunds universitet, kallades han 1734 till
biskop i Lunds stift och innehade denna befattning till
sin död 1738. Utom den stora förtjensten att ha kallat
filosofiens studium till lif i Sverige, har Rydelius utöfvat
ett betydligt inflytande på svenska språkets "rykt" —
och var derjemte en af sin tids utmärktaste vältalare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
