Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDMANNATÅGEN.
19
gamla språk så oförfalskadt som Island. — Från Island
upptäcktes det närbelägna Grönland, där isländska nybyggare
satte sig ned, och därifrån uppnådde en djärf seglare, år 1000,
Norra Amerikas fasta land, 500 år före Kolumbus. Flera
nordboar öfvervintrade där i en trakt, som de kallade
Vinland, antagligen en del af n. v. Nya Skottland.
Knappen af Alfred den stores spira.
Danska vikingatåg. Ännu mer omfattande och följdrika
blefvo danskarnes härfärder i västra Europa, i synnerhet
i England och Frankrike. Först anlände de i mindre hopar
och med långa mellanskof, från slutet af 700-talet, men snart
öfversvämmades hela Yästerhafvet af vikingaflottor, hvilka
hemsökte de olyckliga länderna med mord och brand. Hvarken
franker eller angelsachsar ägde någon flotta; de voro vid
denna tid svaga och söndrade, ty det karolingiska väldet
delades 843 i tre riken, och dessa splittrades ytterligare
genom länsväsendet. Nordmännen mötte därför ringa
motstånd. De slogo sig vanligen ned på öar vid kusten,
hvarifrån de gjorde strandhugg, inträngde på floderna djupt in
i landet och genomströfvade det härjande från den ena änden
till den andra. Slutligen företogo de sig att göra planmässiga
eröfringar och grundlägga nya riken.
Till England ankom (865) en dansk flotta, anförd af
vikingahöfdingen Lodhro~ks söner. Danskarne stannade kvar
i landet och eröfrade den nordöstliga hälften däraf eller pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
