Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
FORNTIDEN.
stötte på sina fiender i Helga-å i Skåne; han råkade här
i stor fara, men striden blef oafgjord. I Norge anstiftade
Knut uppror mot Olaf Haraldsson; de norska höfdingarne
voro missnöjda öfver Olafs stränghet, och därför, då Knut
med en stark flotta infann sig i Norge, föllo norrmännen
honom genast till och hyllade honom som konung. Öfvergifven
af sitt folk, måste Olaf fly och begaf sig till sin gemåls
släktingar i Gårdarike. Efter någon tids vistelse där beslöt han
att söka återvinna sitt rike och vände tillbaka till Norden.
På återvägen lade han till vid Gotlands kust och gjorde
början till öns omvändelse. Därpå drog han till Sverige,
samlade dar en liten här och tågade med den öfver Jämtland
in i Tröndabygden. Vid Stiklastad mötte han den
öfverlägsna norska bondehären, och det kom till en hård strid,
i hvilken Olaf Haraldsson tappert kämpande stupade år 1030.
Efter hans död inträffade ett hastigt omslag i folkets
stämning: fiendskapen förvandlades till beundran, rykten spredo
sig om järtecken, skedda vid hans lik, och det blef en allmän
tro, att han var en helig man. Det dröjde ej länge, innan
han allmänt dyrkades såsom Helge Olaf, Norges skyddshelgon.
Hvad som bidrog att omstämma folket var det snart
utbrytande missnöjet med det danska väldet. Förbittrade
öfver danskarnes förtryck, återkallade norrmännen den helige
Olafs ende son, Magnus, och förjagade främlingarne 1035.
Samma år afled i England Knut den store. Det är sagdt om
honom, att hans välde var det största, någon nordisk konung
behärskat; han var på en gång Danmarks, Norges och
Englands konung, och äfven Skottland och Venden erkände hans
öfverhöghet.
Konungaätternas utslocknande. Knut den store
efterträddes i Danmark och snart äfven i England af sin son
Harde-knut (starke Knut). Denne rustade sig till krig mot konung
Magnus i Norge, men de unga konungarnes rådgifvare
uppgjorde en förlikning på sådana villkor, att om en af
konungarne doge utan söner, skulle den andre ärfva hans rike.
Detta fall inträffade snart, ty Hardeknut dog redan 1042
utan afkomma. Härmed utdog den gamla danska
konungaätten, härmed upphörde ock danskarnes herravälde i England.
Nu blef konung Magnus af Norge, med tillnamnet den gode,
hyllad äfven såsom Danmarks konung. Men den nya kronan
invecklade honom i många strider: han oroades af ständiga
uppror, hvilka leddes af Knut den stores systerson, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
