Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 MEDELTIDEN.
hans regering kom den kristna kyrkan till full stadga i
Götaland, och ett nytt biskopsstift upprättades iLinköping. Genom
honom blef ock klosterväsendet infördt i Sverige. På den
tiden lefde i Frankrike den helige Bernhard af Clairvaux,
hvilken omskapade klostren i västra Europa. Till honom
vände sig konung Sverker och hans drottning med begäran,
att han ville hitsända munkar af sin orden. * Flera sällskap
af munkar kommo nu till Sverige och anlade med
konungaparets bistånd de första kloster i landet, vid Älvastra i
östergötland, Nydala i Småland och Varnhem i Västergötland.
Bernhardinmunkarne slogo sig alltid ner på landsbygden;
de undervisade folket ej blott i religionens läror utan ock
i åkerbruk och trädgårdsskötsel, byggnadskonst och
handaslöjder. De vårdade sig äfven om de sjuka och fattiga. Vid
klostren uppstodo de första skolorna i vårt land. Klostren
blefvo sålunda i dessa råa tider en fristad för högre odling
och mildare seder.
Vid denna tid började äfven påfven att ägna större
uppmärksamhet åt den skandinaviska Norden och hitskickade
en legat** med uppdrag att ordna de kyrkliga förhållandena.
Legaten, som hette Nikolaus, kardinalbiskop af Albano,
besökte först Norge och upprättade där en särskild
ärkebiskopsstol; därpå reste han till Sverige och höll 1152 ett möte med
rikets och kyrkans förnämsta män i Linköping. Äfven i
Sverige ville legaten förordna en särskild ärkebiskop, men då
svear och götar ej kunde komma öfverens, i hvilken landsdel
ärkebiskopen skulle ha sitt säte, blef hela saken tills vidare
uppskjuten. Däremot lyckades legaten förmå dem att i likhet
med flera andra folk erlägga den så kallade peterspenningen,
en årlig afgift till påfvestolen.
När kyrkomötet i Linköping hölls, var föreningen emellan
Sveriges hufvuddelar redan bruten. Sverker var såsom
östgöte illa omtyckt af uppsvearne och blef slutligen af dem
afsatt. I Östergötland regerade han till omkr. 1156, då han
mördades af sin hästesven julnatten under färden till
ottesången. Östgötarne hyllade hans son Karl såsom konung.
Erik den helige. Efter Sverkers afsättning (omkr. 1150)
hade uppsvearne valt till konung en ansedd man i sin ort
* Orden benämnes Cisterciensernas orden efter orten, där den först
uppstod, eller Bernhardinorden efter den hel. Bernhard, som ordnade den.
** Leg äter voro de sändebud, genom hvilka påfven utöfvade sin uppsikt
öfver hela den katolska kristenheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
