Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELBREKT OCH KARL KNUTSSON. 95
rådsherrarne sade nej härtill, grep Engelbrekt några af dem
i kragen och hotade att utlämna dem till den förbittrade
allmogen. Nu blefvo de späka och underskrefvo genast det
uppsägelsebref till konungen, som Engelbrekt uppsatte.
Därefter rensades Östergötland och Småland från utländingar;
äfven värmarne reste sig och förstörde alla fogdeborgar i den
nejden. Själf genomtågade Engelbrekt med sin skara
Västergötland, öfvergick riksgränsen och eröfrade Halland men slöt
ett stillestånd med skåningarne. Nu var största delen af
landet i Engelbrekts våld; endast Stockholm och några fasta
slott stodo konungen åter. Hela befrielseverket hade
fullbordats inom mindre än fyra månader, och de väldiga
bondehärarna hade genomtågat landet i så god ordning, att enligt
sägen ingen bonde förlorat så mycket som en hönas värde.
Riksmöten och rikshöfvitsmän. Engelbrekt hade redan
hemförlofvat sitt folk, då konung Erik ankom till Stockholm
med krigsfolk, hösten s. å. Genast uppbådades bondehären
å nyo och lägrade sig kring hufvudstaden, men herrarne
bemedlade ett stillestånd, och konungen fick oantastad draga
hädan. Därpå samlade sig rikets råd, herrar och män i
Arboga och valde Engelbrekt till rikshöfvitsmän, jan. 1435.
Detta är det första riksmöte i Sverige, om hvilket man med
säkerhet vet, att det bevistades äfven af köpstadsmän och
menig allmoge. Konungens vänner arbetade ifrigt på att
försona honom med svenskarne, och flera möten höllos i detta
syfte. Slutligen infann sig Erik på ett möte i Stockholm,
hösten 1435, och blef af rådet åter erkänd som konung, emot
löfte att han skulle styra öfver land och slott med råds råde
och genom infödda svenska män. Han återupplifvade nu
drots-och marskämbetena och nämnde till drots den gamle sluge
Kristiern Nilsson (Vasa), till marsk den unge lysande ädlingen
Karl Knutsson (Bonde). Men konungen bröt genast sina
löften och plundrade på hemfärden i de svenska skären. Då
brast ändtligen tålamodet, rådet sammankallade å nyo en
allmän riksdag i Arboga, jan. 1436, och där uppsade svenskarne
konung Erik tro och lydnad. Herrarne, som voro afundsjuka
på den lågättade, folklige Engelbrekt, anställde nu nytt val
af rikshöfvitsmän, och därvid erhöll Karl Knutsson de flesta
rösterna. Men då Engelbrekt och menige man harmades
öfver valets utgång, delades makten mellan Karl och
Engelbrekt på det sätt, att Karl ledde Stockholms belägring,
medan Engelbrekt åter drog rundt om landet för att bort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
