Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN STURE D. Ä. OCH HANS. 107
skåpet hade i honom en beskyddare mot tyskarnes anspråk;
det orimliga lagbadet, att halfva rådet i städerna skulle bestå
så tyskar, upphäfdes kort efter slaget på Brunkeberg.
Sten Stures regering är i den svenska odlingens historia
märkvärdig genom tvenne tilldragelser. Sedan konung Kristian
vid ett besök i Rom förvärfvat påfvens tillstånd till
upprättande af ett universitet i Köpenhamn, skyndade den
svenska kyrkan att utverka hans privilegier för ett universitet
i Uppsala. Den nya högskolan invigdes och började sin
verksamhet 1477, men det dröjde mer än ett århundrade,
innan hon gjorde fullt skäl för sitt namn. Universitetet i
Köpenhamn kom till stånd 1479. Några år därefter blef
èoktrycJcarkonsten från Tyskland införd i Sverige; de första
böcker trycktes i Sverige år 1483. Det är troligt, att
ärkebiskop Jakob Ulfsson hade största förtjänsten af båda dessa
framsteg i vår odling.
Sten Sture d. ä. och Hans.
Hans konung i Danmark och Norge. Kalmar recess.
Konung Kristian I hade med drottning Dorotea två söner,
Hans och Fredrih. Då fadern dog 1481, delade bröderna
herraväldet öfver Slesvig och Holstein, men i Danmark blef
Hans ensam konung. 1 Norge däremot mötte han motstånd
af landets mäktiga prästerskap. Men då Hans utfärdade en
tandfästning för Danmark och Norge, som mycket utvidgade
rådets och adelns makt, hyllades han af de norska herrarne.
Samma handfästning erbjöds nu äfven Sveriges herrar, ifall
de ville förnya unionen, och detta anbud kunde de ej motstå
Titan valde på sådana villkor Hans till Sveriges konung vid
ett möte i Kalmar 1483. Genom handfästningen, som kallades
Kalmare recess, lofvade konungen att icke utan rådets
hörande antaga nya rådsherrar eller bortgifva slott och län
samt att styra sina riken genom goda inländska män och ej
»draga dem någon vanbörding öfver hufvudet»; adeln fick
rättighet att befästa sina gårdar och kunde där neka själfve
konungen inträde. Bröte konungen sin ed, så ägde
undersåtarne rätt till väpnadt motstånd.
I Kalmar utf aste sig Hans äfven att återställa Gotland
till Sverige, ifall han blefve Sveriges konung. Då nu detta
löfte icke fullgjordes, hade Sten Sture ett godt skäl att
utestänga konung Hans från riket. Gotland innehades jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
