Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 UNIONSTIDEN.
Efter ett kort besök i Danmark återkom konungen till
Stockholm, hvälfvan de mörka planer i sitt sinne. Först
genomdref han, att rådet erkände honom såsom Sveriges arfhonung,
och i denna egenskap hyllades han af rikets ständer, hvilka
voro sammankallade i Stockholm. Därpå kröntes han och
aflade sin konungaed att hålla Sveriges lag och rätt. Stora
festligheter följde nu, och flera herrar slogos till riddare,
dock ingen svensk. Härunder
rådslog konungen med sina närmaste
förtrogna, ärkebiskop Grustaf Trolle
och den tyske klerken Didrik
Slag-heck, och öfverlade med dem, huru
han bäst skulle kunna straffa sina
motståndare.
Stockholms blodbad. Den 7
november kallades riksrådet samt de
förnämsta herrar och fruar, klerker
och borgare upp på slottet. Inför
konungen, där han satt på sin tron,
framträdde Gustaf Trolle och
begärde upprättelse för allt hvad han lidit
och straff öfver dem, som förorättat
honom. Konungen lofvade honom
full rättvisa. Nu tog fru Kristina
till ordet och erinrade, att det ej
var några enskilda personer utan
samtliga rikets ständer, som år 1517
straffat Gustaf Trolle, samt
framvisade riksdagens beslut. Detta var
ett farligt vapen i anklagarens hand,
ty han riktade sig nu emot dem,
som beseglat detta beslut, och de flesta
af dem fängslades; biskop Brask
frikändes, då han framtog lappen under
sitt sigill. Följande morgon (den 8 nov.) tillsattes en andlig
domstol, som leddes af den danske biskopen Jens Andersson
(Beldenacke); ingen af dess ledamöter vågade motsätta sig
konungens vilja, och efter en kort rannsakning förklarades de
anklagade för uppenbara kättare. Därmed var deras öde
afgjordt; de fingo ej ens åtnjuta sakramentets tröst. Allt var
på förhand ordnadt för afrättningen; på Stortorget var
spetsgården uppställd, och dit fördes slaktoffren emellan knektarnes
Kristian II.s rustning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
