Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 UNIONSTIDEN.
helt och hållet och ersattes dels af rusttjänsten, dels af det
allmänna uppbådet. — Äfven landsstyrelsen undergick en
fullkomlig omskapning genom länsväsendets inflytande samt
uppkomsten af en mängd fasta slott och slottslän. Dessas
innehafvare, under namn af fogdar och höfvitsmän, utöfvade
både den civila och den militära makten öfver sina län. De
vunno dock aldrig ärftlig besittning af länen utan fingo dem
af konungen och rådet på viss tid mot skyldighet att göra
rusttjänst. Dessa län voro ett ständigt tvisteämne mellan
de store, hvarifrån många inbördes strider under unionstiden
ledde sitt upphof.
Visby på 1600-talet.
Frälsestånden. Det världsliga frälseståndet eller
adeln tillväxte mycket i antal, därigenom att landslagen gaf
bonde rätt att mot rusttjänst blifva frälseman (sid. 81). Men
det var en stor skillnad emellan de rika och högättade
frälsemännen, som ofta voro rådsherrar, riddare eller svenner, och
de simpla frälsemännen, knapadeln. De förra ökade alltjämt
sin makt både i politiskt och ekonomiskt hänseende.
Visserligen satte Margaretas reduktion en gräns för adelns
godsförvärf och skattefrihet (sid. 89), och frälset fick sedan ej
slå under sig skattejord efter behag. Men adeln riktade sig
i stället genom förläningar; och tog i anspråk flera nya
fri-och rättigheter. Genom Kalmar recess fick adeln rätt att
befästa sina gårdar och kunde där vägra konungen tillträde,
ja, till och med taga andra frälsemän i försvar emot konungen.
Sköldemärken blefvo nu allmänna, äfven ett och annat familj e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
