Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONEN. VÄSTERÅS’ RIKSDAG. DALUPPROREN. 137
skränkning — härigenom fick adeln ett intresse att
understödja reformationen; 3) Guds ord skulle allestädes i riket
varda rent predikadt. Genom ett tillägg till recessen, som
kallades Västerås’ ordinantia, ordnades kyrkans nya
ställning. I stället för påfven blef nu konungen kyrkans
öfverhufvud; prästerskapet skulle i världsliga mål svara inför
världslig domstol.
Följderna af Yästerås’ riksdag. Härmed var
reformationen grundlagd i vårt land och kyrkans öfvermakt bruten.
Besluten gingo genast i verkställighet. De biskopliga slotten
öfverlätos åt konungen; Brask måste med svidande hjärta
afstå sitt kära Munkeboda. Han stannade dock ej länge kvar
i sitt kätterska fädernesland utan begaf sig samma höst i
landsflykt till Polen. De öfriga biskoparne fogade sig i den
nya ordningen och tjänstgjorde vid konungens högtidliga
kröning, som skedde i Uppsala 1528. Från den tiden
upphörde biskoparne att vara ledamöter af rikets råd.
Efter kröningshögtidligheternas slut drog konungen med
en stark krigsmakt till Dalarne för att göra slut på
daljunkarens ofog. Han kallade dalkarlarne sig till mötes vid
Tuna kyrka, där han omringade dem med krigsfolk och
kanoner. En af hans rådsherrar höll till dem ett strafftal,
hvarpå de måste själfva angifva sina uppviglare och åse deras
dom och afrättning. Daljunkaren hade begifvit sig till Norge
och undkom därifrån till Tyskland; där blef han på Gustafs
begäran gripen och afrättad. Så slutade det andra
dal-upproret.
Reformationen fortgick långsamt men säkert; den nya
läran förkunnades med frid och fördragsamhet, och ingen led
förföljelse för trons skull. Af klostren blefvo de flesta
småningom öde eller förvandlades till sjukhus; klosterfolket
återgafs åt världen. Prästerna började gifta sig. Ett
kyrkomöte sammanträdde 1529 i Örebro för att närmare ordna
undervisningen och gudstjänsten efter den nya kyrkoläran. Olavus
Petri utarbetade och utgaf både psalmbok, handbok och katekes
på svenska. Två år därefter lät konungen välja en ny,
evangelisk ärkebiskop; härtill utsågs Laurentius Petri, som
dittills verkat såsom rektor vid Uppsala skola. Äfven han var
en varm protestant men mild och saktmodig och därför mer
omtyckt af konungen än den eldige, frimodige Olavus.
Yästgötaupproret. Redan 1529 utbröto nya oroligheter,
denna gång i Småland och Västergötland. Upphofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
