Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA REGERINGSÅREN. DANSKA OCH RYSKA KRIGEN. 163
Johan III.
1568—1592.
De första regeringsåren. Danska och ryska krigen.
Johan och hans medhjälpare. Den egentliga själen i
upproret mot Erik var den adertonårige hertig Karl, som
därunder visade prof på mycken tapperhet och kraft. Segerns
frukter tillföllo dock i första rummet Johan såsom närmast
arfsberättigad till kronan. Han lät genast hylla sig i
landsorterna och blef på riksdagen i jan. 1569 af ständerna erkänd
som konung. Hertig Karl förbehöll sig, att han skulle få
tillträda sitt furstendöme, hvilket Erik undanhållit honom,
och befrias från de inskränkningar, som stadgats i Arboga
artiklar.
Men icke blott hertigen utan äfven adeln måste konungen
belöna för dess bistånd vid tronskiftet. Den högre adeln
gynnades särskildt af konungen. Grefshapen ökades
betydligt, och äfven friherrarne erhöllo stora förläningar såsom
friherreskap; dessa förläningar gingo i arf på manssidan
enligt förstföd slorätt; både grefvar och friherrar ägde domsrätt
öfver sina underhafvande och uppburo deras kronoutskylder.
Genom de adliga privilegier, som konung Johan utfärdade
vid sin kröning 1569, medgafs det fattiga adelsmän att få
behålla adelskapet, äfven om de ej förmådde göra rusttjänst;
därmed var grunden lagd till en obesuten bördsadel i Sverige.
I mål rörande lif och ära skulle adelsmän dömas blott af sina
lilcar; den kungliga nämnden upphäfdes.
Nordiska krigets slut och följder. Genom Johans
tronbestigning upphörde kriget med Polen af sig själft. Däremot
återupplågade kriget med Danmark, och danskarne återtogo
Varberg. Man var dock å ömse sidor trött vid den långa
striden och slöt därför under kejsarens bemedling fred i
Stettin 1570. Sverige återfick Älfsborg men måste därför
återställa Jämtland och Härjedalen samt erlägga 150,000 rdr;
tvisten om tre kronor uppsköts; Sveriges konung afsade sig
alla anspråk på danska och norska provinser, äfven på
Götland, och Danmarks konung uppgaf sina anspråk på Sverige,
hvarmed Kalmar-unionen var uttryckligen upphäfd. Fredén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
