- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
166

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

NYARE TIDEN.

1577

tygelse. Så mycket lättare kunde hans katolska gemål draga
honom bort från protestantismen. Johan ville medla mellan
de båda motsatta troslärorna genom att återgå till den äldsta
kristna kyrkans ståndpunkt. I detta syftemål började han
nu omskapa den svenska kyrkan. Efter Laurentius Petri’s
död utnämnde han till ärkebiskop dennes namne, en böjlig
och eftergifven man, som han förmådde till vissa afvikelser
från protestantismen. Själf lade Johan största vikten på
de kyrkliga ceremonierna och utarbetade därför med tillhjälp
af sin sekreterare Tetrus Fecht* en liturgi
(gudstjänstordning), som återinförde flera
katolska kyrkobruk och en del
af den latinska mässan. Denna
liturgi, som efter pärmarnas
färg blef kallad röda boken,
påtrugades ständerna på en
riksdag i Stockholm 1577. Redan
förut hade Johan emottagit
flera förstuckna jesuiter och
gjort en af dem, norrmannen
Laurentius, kallad
Kloster-Lasse, till lärare vid en skola i
Stockholm. Nu ankom äfven en
påflig legat, jesuiten Possevino,
och inför honom förklarade sig
Johan vilja öfvergå till
katolska läran, i förhoppning att
påfven skulle godkänna vissa
af honom uppgjorda
förmedlingsförslag. Men då påfven ej
gjorde honom till viljes häruti,
svalnade hastigt hans katolska
nit; jesuiterna gjorde sig hatade och måste lämna landet, och
efter drottning Katarinas död (1583) öfvergaf Johan helt och
hållet katolicismen. Däremot höll han så mycket envisare
fast vid sin liturgi och förfor med mycken stränghet mot de
präster, som ej ville tillämpa den; han smädade dem, kallade
dem »olärda stympare, åsnehufvuden och satanister» samt
afsatte och förföljde dem.

Johan III.
Efter samtida målning.

* P. Fecht, som var en klok och hofsam man, stod ej vid konungens
sida längre än till 1576, då han på en beskickning till Rom förliste och
drunknade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free