- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
184

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184 NYARE TIDEN.

mark kunde nu bättre samla sina krafter inom sig själft och
tillika upprätthålla sitt välde öfver Norge.

Kristian III (1534—1559) begagnade sig af sin seger i
grefvefejden till att införa reformationen både i Danmark
och i Norge samt lägga Norge under Danmarks välde (se s. 141).

Reformationen genomfördes därefter småningom af
Kristian III. För att ordna de nya kyrkliga förhållandena
inkallade han från Tyskland Luthers vän Bugenhagen. Af
de indragna andliga godsen användes en del till skolväsendet
och återupprättelsen af Köpenhamns universitet.

Efter den katolska kyrkans fall blef adeln ensamt det
härskande ståndet i Danmark. Allmogen upphörde snart att
taga del i riksdagarna, och äfven präster och borgare hade
vid dem föga att säga.

I Danmark liksom i Sverige medförde reformationen en
stark tillväxt af konungamakt en, hvilken nu förfogade öfver
vida större inkomster än förr. Likväl fortfor Danmark att
vara valrike; endast hertigdömena Slesvig och Holstein voro
arfländer. Dessa arfländer delade Kristian III med sina
bröder,* af hvilka den ene, Adolf, grundade hertigdömet
Holstein-Gottorp samt blef stamfader äfven för en svensk
konungaätt och en rysk kejsarätt. Det holstein-gottorpska
furstehuset blef med tiden Danmarks bittraste fiende.

Fredrik II (1559—1588) fortsatte hertigdömenas delning
genom att gifva en del afhvad han innehade åt sin broder Hans.
Denne blef stamfader för flera hertigliga linier, af hvilka den
augustenburg ska och den glucksburgska blifvit de ryktbaraste.
Dessa voro dock ej liksom den holstein-gottorpska regerande
furstehus.

Det nordiska sjuårskrigets förlopp och slut äro redan
omtalade (ss. 157, 158; 163). Danmark skördade ej’ däraf
stor ära eller vinst, och dess finanser kommo därigenom

* Oldenburgska huset (forts, från sid. 100).
Fredrik I, † 1533.

Kristian III, † 1559. Hans d. ä. Adolf, hertig af Holstein-Gottorp,

Fredrik II, Magnus, bisk. Hans d. y., stamf. för Johan Adolf. Kristina, g. m.

f 1588. af Ösel. linierna Augustenburg j Karl IX.

I och Gliicksburg. I

Anna, g. m. Jakob I Kristian IV, Fredrik III.

° ’ Hedvig Eleonora, g. m. Kristian Albrekt, stamf.

Karl X Gustaf. för de holstein-gottorp-

ska husen i Sverige
och Ryssland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free