- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
201

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLSKA KRIGET OCH FÖRBEREDELSER TILL DET TYSKA. 201

mot det österrikiska huset och valde Fredrik af Pfalz till
sin konung. Därmed började det trettioåriga kriget.
Följande år valdes till tysk kejsare Ferdinand II af
Österrike, jesuiternas lärjunge och protestanternas af svurne fiende.
Då han äfven var Sigismunds svåger, hade Sverige intet godt
att vänta af honom. Genom slaget vid Fråg 1620 blef
Ferdinand herre i Böhmen, där han inom kort utrotade
protestantismen. Den evangeliska unionen upplöstes.

Polska kriget i livland. Det tyska kriget syntes i
början föga farligt för det aflägsna Sverige. Dessutom fick
Gustaf Adolf snart annat att tänka på. Kriget med Polen
hade hvilat i många år, och Gustaf Adolf önskade uppriktigt
fred med detta land; men konung Sigismund ville icke afstå
från sina anspråk på Sveriges tron och afslog hans
fredsanbud. Då beslöt Gustaf Adolf att tvinga honom med
vapenmakt. På sommaren 1621 öfvergick han med en betydlig
styrka till Livland och inneslöt Riga, som var en stor stad
och stark fästning. Belägringen leddes af konungen med
stor skicklighet; för att lifva soldaternas mod plägade han
själf och hans broder arbeta med spaden i löpgrafvarna.
Slutligen efter en månads belägring måste staden gifva sig
åt svenskarne. Största delen af Livland hyllade därefter
Gustaf Adolf.

Genom denna seger spred sig Gustaf Adolfs rykte i
Europa, och han uppmanades från flera håll att åtaga sig
de tyska protestanternas sak emot de segrande katolikerna.
Han erbjöd sig ock att göra det, ifall England och Holland
understödde företaget och han själf erhölle högsta ledningen
däraf; han ville då förena alla protestantiska stater till ett
stort • förbund. Denna plan gick om intet därigenom, att
konung Kristian af Danmark kom Gustaf Adolf i förväg.
Kristian, som ogärna såg Sveriges tilltagande makt och den
svenske konungens anseende i Europa, öfvertog i hans ställe
ledningen af det protestantiska partiet samt öppnade i förening
med grefven af Mansfeld fälttåget emot kejsaren och ligan,
1625. Gustaf Adolf drog sig för tillfället tillbaka och beslöt
att fortsätta sitt krig med Polen. Han begaf sig samma år
å nyo till Livland, fullbordade dess eröfring samt inträngde
i Kurland och Litaven.

Polska kriget i Preussen. För nästa fälttåg uppgjorde
Gustaf Adolf en ny plan: han beslöt att flytta kriget till
det polska Preussen, dels för att lättare tvinga Polen till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free