Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BÅDA DANSKA KRIGEN. INRE STYRELSEN. 241
nalkades från Kattegatt en holländsk flotta till Köpenhamns
undsättning. Den svenska flottan under Wrangel gick den
holländska till mötes och utkämpade i Öresund en ärofull strid
med världens yppersta sjömakt. Efter sex timmars blodig kamp
och illa tilltygade banade sig holländarne med vindens
tillhjälp väg genom Sundet. Köpenhamn var räddadt, svenskarne
upphäfde belägringen och intogo ett fast läger 16 km. från
staden. Nu hopade sig motgångarna alltmer för Karl Grustaf.
Från söder inträngde i Holstein en stark här af polacker,
•österrikare och brandenburgare, de senare under kurfurstens
eget befäl, och svenskarne måste snart utrymma den jutska
halfön. Öfverallt i de nyförvärfvade landskapen spordes en
hotande jäsning. Trondhjems län återtogs af danskarne; på
Bornholm blef den svenske guvernören skjuten, och öfriga
svenskar dödades eller tillfån gatogos.
När vintern kom och stängde flottorna från hafvet, beslöt
Karl Grustaf att rikta ett afgörande slag mot Köpenhamn.
I febr. 1659 företogs en nattlig stormning mot staden;
hufvudanfallet skedde från västra sidan, och här uppstod på
de islupna vallarna en mördande kamp, belyst af elden från
hundratals kanoner. De väl förberedda danskarne mottogo
an-griparne med en skur af kulor och stenar; själfva kvinnorna
deltogo i försvaret och hällde kokhett vatten öfver de
stormande. Slutligen måste svenskarne med betydlig manspillan
draga sig tillbaka. Nu byggde Karl Grustaf sitt hopp på
Englands bistånd; liksom Oliver Gromtvell var äfven hans son
Richard Sveriges vän. Men detta hopp gick snart om intet
i följd af inre oroligheter i England. Med den holländska
flottans tillhjälp gingo de fientliga härarna från fastlandet
öfver till Fyen; de svenska trupperna blefvo vid Nyborg
slagna och tillfångatagna, och deras anförare Gr. O. Stenbock
undkom med nöd i en båt.
I denna svåra belägenhet sammankallade Karl Gustaf
ständerna till Göteborg, på samma gång som han tillrustade
•ett nytt krigsföretag, ett infall i Norge. Anländ till Gröteborg
insjuknade konungen; då febern tilltog, uppsatte han sitt
testamente och beredde sig till döden. Han afled (d. 13 febr.)
1660 i sitt 38:e lefnadsår.
Den inre styrelsen. Den krigiske Karl X Gustaf saknade
ingalunda sinne för fredens värf, men de ständiga krigen
återverkade ofördelaktigt på det inre tillståndet.
Reduktionen, som under H. Flemings ledning gått raskt framåt
Odhner, Historia. N:r 1. III. uppl. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
