Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRMYNDARREGERINGEN. 247
Därtill kom, att flera af de styrande mottogo skänker af
främmande makter för att främja deras intressen. J~
Det var i synnerhet från år 1664, då ständerna åter voro
samlade till riksdag, som tvedräkten började taga öfverhand
både inom styrelsen och bland ständerna. Emellan adeln och
de ofrälse stånden rådde spänning, och adeln var söndrad
inom sig själf, i det högadeln var föremål för den lägre adelns
ovilja. Regeringen bekämpades i rådet af ett motparti, till
hvilket hörde Mattias Björnklou, Sten Bielke, Klas Rålamb
och Johan Gyllenstierna; rådkammaren blef en tummelplats
för ständiga partistrider. Tvisten gällde ej blott den inre
styrelsen utan äfven rikets yttre politik. Då kanslern ville
sluta förbund med Frankrike, motarbetades han af sina fiender
i rådet; dessa genomdrefvo i stället, att Sverige slöt sig till
Frankrikes motståndare och förenade sig med Holland och
England i trippelalliansen, hvarigenom Ludvig XIV nödgades
att sluta fred i Aachen (1668). Det dröjde dock ej länge,
innan Ludvig lyckades upplösa detta förbund; han drog först
England på sin sida och därpå genom löfte om stora subsidier
äfven Sverige. Detta nya förbund slöts i samma ögonblick,
då Ludvig XIV öfverföll Holland och inledde ett allmänt
europeiskt krig 1672.
Den inre styrelsen. Samtidigt med dessa yttre
förvecklingar växte penningnöden och oredan i den inre styrelsen.
Bristen på medel förlamade allt. Försvarsväsendet till lands
och sjös råkade i lägervall, fästningarna saknade kanoner
soldaterna fingo svälta eller rymde; ämbetsmännen fingo ej ut
sina löner. Men under förmyndarregeringen har äfven uträttats
åtskilligt af gagn. Den Palmstruchska banken, som kommit
på obestånd, öfvertogs 1668 af ständerna och blef därefter
en riksbank. Åtgärder vidtogos för att med Sverige
införlifva de nyförvärfvade landskapen; deras ombud upptogos
vid 1664 års riksdag bland Sveriges ständer. Enligt deras
begäran verkställdes nu den redan af Karl Grustaf fattade
planen att upprätta en högskola i Lund; detta läroverk,
som skulle utbreda svensk bildning i de nya landskapen, ^
trädde i verksamhet 1668. I allmänhet främjades på allt sätt
den vetenskapliga bildningen i landet; detta är den
vackraste sidan af M. G-. de la Gardies verksamhet, hvarigenom
han förtjänat namn af Sveriges störste mecenat. Under hans
skydd uppblomstrade forskningen i Sveriges häfder och språk.
Nordens fornminnen och gamla litteratur blefvo föremål för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
