Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
NYARE TIDEN.
studier och omvårdnad under ledning af ett
antikvitetskollegium, som hade till ordförande Gr. Stiernhielm.
De sköna konsterna omhuldades mer än någonsin förr
i vårt land. Änkedrottning Hedvig Eleonora sysselsatte vid
Brottningholms slottsbyggnad flera utmärkta konstnärer, såsom
byggmästaren Nikodemus Tessin d. ä. och målaren Ehrenstrahl,
båda af tysk börd. Flera af stormännen uppförde åt sig
ståtliga slott och palats, hvilka de prydde med konstverk och
dyrbarheter. K. Gr. Wrangel använde det byte han tagit i
krigen till att bygga slottet Skokloster vid Mälaren och det
Wrangelska palatset i Stockholm (n. v. hofrättshuset).
Präktiga voro äfven Brahes Visingsborg och de la Grardies Läckö
samt de la Gardieska och Bondeska palatsen* i Stockholm.
Ridderskapet och adeln uppförde åt sig ett praktfullt riddarhus
i hufvudstaden.
Läckö slott. Ur Dahlbergs Suecia antiqua.
Adelns öfvermakt. Den högadliga förmyndarstyrelsen
gynnade på allt sätt adeln, och detta stånd var därför
mäktigare, än det någonsin varit i Sverige. En stor del af Sveriges
jord befann sig i adelns händer såsom egendom eller förläning.
För denna jord erlade adeln ringa skatt till kronan, ty de
frälsebönder, som bodde inom en mil från sätesgården
(»fredsmilen»), voro fria från både gärder och utskrifningar, de öfriga
deltogo i gärder endast till hälften emot skattebönderna och
* De la Gardieska palatset, kalladt Makalös, låg där Karl XILs bildstod
nu står. Bondeska palatset är numera Stockholms rådhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
