Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 NYARE TIDEN.
tillika drabbades af den nya reduktionen. Det första, som
indrogs af reduktionskommissionen, var. gref- och
friherre-skapen, 15 af förra och 26 af senare slaget; därnäst indrogos
kungsgårdarna och norrköpingsbesluts-godsen (se sid. 180).
Samtidigt härmed blef riksrådet ytterligare förödmjukadt;
det fick sitt namn ändradt till kungligt råd, de höga
riksämbetena tillsattes ej vidare, och af de gamla rådsherrarne
måste de flesta afgå (1682).
Riksdagen 1682. Enväldet. Efter rådets fall började
konungamakten snart att vända sig äfven mot ständerna.
Vid riksdagen i Stockholm 1682 kom reduktionsfrågan
åter å bane. Då konungen begärde medel till skuldens
afbetalning, föreslogo de tre ofrälse stånden en utsträckning
af reduktionen; detta framkallade harm och stormiga
öfverläggningar på riddarhuset, men slutet blef, att de sinsemellan
oeniga ständerna öfverlämnade reduktionsfrågan utan
inskränkning i konungens hand. Därpå begärde konungen
ständernas yttrande om gränserna för den kungliga
lagstiftningen; de gåfvo härpå ett svar i så underdåniga och
tvetydiga ordalag, att konungen ansåg sig ha fått hela
lagstiftningsmakten i sin hand.
Härmed var suveräniteten i det närmaste fulländad.
Det var nu slut med ständernas makt; de fortforo väl att
sammankallas, under namn af kungl, majestäts ständer, men
blott för att i djupaste underdånighet godkänna konungens
förslag och åtaga sig nya skattebevillningar. De kunde knappt
finna ord för att uttrycka konungens höghet och makt; de
kallade honom en »envålds, allom bjudande, suverän konung,
som har makt att efter sitt behag styra sitt rike». Till och
med beskattningsrätten lämnade de delvis i konungens händer.
Den gamla svenska frihetsandan var för tillfället kväfd, det
fria ordet förstummadt. Envåldsmaktens gudomliga rätt
inpräglades hos folket genom präster, lärare och ämbetsmän;
däraf alstrades kryperi och blind lydnad, spioneri i det
enskilda lifvet och förföljelse mot olika tänkande. Men Karl
XI:s envälde medförde också stora fördelar för svenska folket.
Det var en sträng skola, hvari folket uppfostrades till ordning,
laglydnad och sparsamhet. Den skarpa skillnaden emellan
samhällsklasserna förminskades, rättigheter och skyldigheter
blefvo jämnare fördelade än förr. Ändtligen har Sverige
enväldet att tacka för de mest genomgripande reformer i
riks-hushållningen, försvarsväsendet och statsförvaltningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
