Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN INRE OCH YTTRE STYRELSEN.
267
var högskolans styresman. Denne snillrike och mångkunnige
man var egentligen naturforskare (se s. 230) och utmärkte
sig i synnerhet såsom botaniker, men han ägnade sig tillika
åt språk- och fornkunskapen; i ett stort verk, Atlantica,
sökte han visa, att Sverige vore människosläktets vagga, det
äldsta rike i världen och stamlandet för all odling. I Uppsala
* lefde och verkade äfven de lärda fornforskarne Scheffer och
Verelius. Den berömde tyske rättsläraren Samuel Pufendorf
var först professor i Lund och skref därefter Sveriges historia
-under Kristina och Karl X Gustaf (på latin). Såsom läkare
och naturforskare utmärkte sig Urban Hjärne, hvilken
upptäckte och satte i gång Sveriges förnämsta hälsobrunnar; han
lade ock grund till kemiens studium i vårt land. Kristoffer
Polhem var ett stort mekaniskt snille och gjorde många för
industrien och jordbruket nyttiga uppfinningar. Den störste
ingeniören och tecknaren var generalen Erik Dahlberg; i sitt
stora verk Suecia antiqua et hodierna samlade han en mängd
afbildningar af Sveriges städer, slott och herresäten.
Äfven vitterheten idkades med framgång på Karl XLs tid.
Stiernhielm fick många efterföljare i diktkonsten; de
förnämsta bland dem voro Samuel Columbus och Lasse Lucidor,
båda lyriska skalder, äfvensom H. Spegel och J. Svedberg,
hvilka voro de förnämsta medarbetarne i den nya psalmboken.
Spegel och Svedberg ifrade ock för att rensa och förbättra
svenska språket, som blifvit mycket uppblandadt med
utländska ord och talesätt.
Sedan de store mist sina rikedomar genom reduktionen,
hade de ej råd att nedlägga kostnader på präktiga byggnader
och konstverk. De sköna konsterna uppmuntrades därför mest
från hofvet. Den store byggmästaren Nikodemus Tessin d. y.
fick i uppdrag att ombygga Stockholms slott och utarbetade
planen därtill.
Den yttre politiken. För att kunna utföra sina stora
samhällsreformer behöfde Karl XI fred med främmande makter.
Hans utrikes politik efter 1679 var därför afgjordt fredlig.
Själf förstod han föga att bedöma de invecklade europeiska
förhållandena och lät därför häruti leda sig af
kanslipresidenten* Bengt Oxenstierna, hvars åsikter stämde öfverens
med konungens böjelse. Denne statsman fullföljde ej den
nordiska politik, som Johan Gyllenstierna planlagt; han vände
* Kanslipresidenten var liksom förut rikskanslern president i
kanslikollegium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
