- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
293

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANMARK-NORGE. 293

kriget mot Sverige 1611—1613 och uppträdde mot kejsaren
i det trettioåriga kriget 1625. Men den olyckliga utgången
af denna strid gaf Danmark en svår stöt. Rikets drätsel
kom i oordning; den rika, mäktiga adeln ville ej bidraga
till behofvens fyllande, den var ej längre så fosterländskt
sinnad som förr utan förvekligad ock öfvermodig både mot
konungen ock de ofrälse stånden. Ändtligen fullbordades
Danmarks ofärd genom det andra kriget mot Sverige 1643—1645,
hvarigenom landet utsögs och svagheten i det inre blottades.
Den gamle konungen var djupt nedböjd af rikets olyckor;
därtill kommo äfven husliga missöden. Hans äldste son, den
utvalde tronföljaren, dog före fadern. Med sin andra gemål (på
vänster hand), Kirsten Munk, lefde han i ett olyckligt äktenskap.

Fredrik III^ som 1648 efterträdde sin fader, var en lärd
och insiktsfull, slug och beräknande man. Han och hans gemål,
den stolta Sofia Amalia, gjorde till sin uppgift att krossa
adelsväldet och införa arfriket. Konungen hoppades vinna sitt mål
genom ett lyckligt krig mot Sverige; häri missräknade han
sig, men krigets olyckor och det hjältemod han visade vid
Köpenhamns försvar banade honom väg till målet (se s. 245).

Enväldets införande i Danmark medförde en ombildning
af hela statsförvaltningen, hvilken ordnades efter svenskt
mönster, med kollegier såsom centralmyndigheter och amtman
(landshöfdingar) i provinserna. Den makt, som förut tillhört
adeln, öfverflyttades nu på ämbetsmännen, af hvilka de flesta
voro ofrälse män. Adeln fick dock behålla en god del af sina
sociala företrädesrättigheter, och ingenting gjordes för att
mildra allmogens tunga lott. För öfrigt utöfvades enväldet
i Danmark mildare och humanare än i andra länder.

För Norge medförde enväldet den fördelen, att det ej
längre var underkastadt det danska riksrådet utan endast
envåldskonungen, till hvilken Norge kom i samma ställning
som Danmark.

Kristian Y^ som efter Fredrik III:s död uppsteg på tronen
(1670—1699), var, liksom hans fader och flera af hans
efterföljare på Danmarks tron, mera tysk än dansk till sin bildning.
En mängd tyska lycksökare invandrade i Danmark, gynnades
och upphöjdes på de inföddas bekostnad; tyskt språk och
tyska seder fingo alltmer insteg i riket. För att bilda en
motvikt mot den gamla själfständiga danska adeln skapade
Kristian V en ny högre länsadel af grefvar och baroner, mest
bestående af tyskar, hvilka begåfvades med stora jordagods.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free