Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 NYARE TIDEN.
efter Karl XILs död, understöddes frikostigt af ständerna
och bragtes till fullbordan under Adolf Fredriks regering.
Slottsbyggnaden blef en plantskola för konstens idkare i vårt
land; där fingo både arkitekter, bildhuggare och målare
sysselsättning.
Det kyrkliga tillståndet. Inom den svenska
statskyrkan rådde ännu samma stränga ortodoxi som under
1600-talet och samma ofördragsamhet emot olika tänkande. Men
tillika började nya religiösa riktningar framträda och utbreda
sig i landet; sådana voro svedenborgianismen och pietismen,
hvilken redan på Karl XILs tid begynt intränga från
Tyskland. Båda dessa åsikter framgingo ur ett religiöst behof,
som de ansågo sig tillfredsställa bättre än statskyrkan. Mera
fientligt mot statskyrkan uppträdde rationalismen eller
fri-tänkeriet, som i synnerhet från Frankrike började sprida sig
vid hofvet och bland de högre klasserna. Rationalismen var
den religiösa yttringen af den då i Europa rådande
kulturriktning, som kallas upplysningen.
Pommerska kriget och Hattarnes fall.
Krig med Preussen och dess följder. År 1756 utbröt
det stora europeiska krig, som kallas det sjuåriga. Sverige
var i början neutralt och utrustade tillsammans med Danmark
en eskader för att skydda de båda staternas sjöfart; men
snart sökte Frankrike indraga Sverige i kriget under löften
om stora subsidier och Pommerns återvinnande.
Regeringsformen stadgade, att konungen ej fick börja krig utan
ständernas samtycke; det oaktadt beslöt rådet på eget bevåg och
mot konungens önskan att förklara Preussen krig. Såsom
krigsorsak uppgafs, att Fredrik II genom sitt angrepp mot
Sachsen brutit freden i Tyska riket, hvilken Sverige var
för-pliktadt att skydda såsom garant af Westfaliska freden.
Sverige sällade sig alltså till Fredrik den stores många fiender,
i hopp att han skulle duka under för öfvermakten och hans
länder delas emellan de förbundna. Men dessa förhoppningar
gäckades helt och hållet genom det hjältemod, hvarmed Fredrik
försvarade sig mot sina fiender. Under loppet af fem år
deltog Sverige i sjuåriga kriget med en fältarmé af omkr.
15,000 man. Flera vackra bedrifter utfördes, men i det hela
uträttades föga, ty Sveriges tillgångar i folk och penningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
