Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LYCKLIGA TIDEN AF GUSTAF III:S REGERING. 341
blixtrande blå ögon. Han ägde en ovanlig förmåga att intaga
människor genom ett älskvärdt och förbindligt väsen och har
därför blifvit kallad »tjusarkonungen». Stor vän af
Frankrikes bildning och seder införde han vid sitt hof det fina och
belefvade umgängessätt, den kvicka och lekande samtalston,
som utmärkte Frankrikes högre kretsar, och han samlade
omkring sig allt, som var lysande i börd, yttre skick och
begåfning. Gustaf IILs hof blef ett hemvist för snillet och
behagen, för det fina lefnadsvettet och det glada
sällskapslifvet. Men därmed förenade sig ock mycken njutningslystnad
och yppighet. Gustaf sökte efterlikna den prakt, som rådde
vid det franska hofvet, utan att besinna, att Sverige var ett
fattigt land. Skådespel, maskerader och lustbarheter aflöste
hvarandra vid Gustaf IILs lysande hof, och detta lif, som
åtföljdes af mycken lättfärdighet och flärd, gaf ett dåligt
föredöme åt hela landet.
Inre reformer. Den tid, i hvilken Gustaf III lefde,
var en orolig tid, full af nya idéer och sträfvanden.
Upplysning var dess lösen, och den kallas därför
upplysningstiden. Snillrika författare gisslade de fördomar och
missbruk, som rådde inom stat och kyrka, och påyrkade
förbättringar däri; deras ord funno genljud öfver hela. Europa,
ja själfva furstarne hänfördes däraf och skyndade att tillämpa
de nya, samhällsförbättrande lärorna. Så gjorde Fredrik den
store i Preussen, Katarina II i Ryssland och Josef II i
Österrike. Äfven Gustaf III var intagen af dessa tidens idéer,
äfven han ville gälla för en »filosof på tronen» och ifrade varmt
för upplysning och reformer. En af Gustafs första åtgärder
var förbud mot användning af tortyr. Den besticklighet och
väld, som under frihetstiden inrotat sig bland domare och
ämbetsmän, stäfjades genom allvarliga räfster. En ny hofrätt
för nordliga Finland inrättades i Vasa. Den fria
yttranderätten i skrift bekräftades genom en ny try ch frihetsför ordning.
De band, som fjättrade handel och näringar, lossades i enlighet
med de fysiokratiska åsikterna (se s. 324). Skråväsendet
mildrades. Spannmålshandeln i riket frigafs, så att
landtmannen ej längre var tvungen att fara till staden för att
sälja sin säd. Den viktigaste åtgärden var dock myntväsendets
ordnande, som genomfördes af Liljencrants. Genom ett
utländskt silfverlån, som konungen anskaffade, sattes banken
i stånd att inlösa sina gamla sedlar, hvilka dock enligt den
gängse kursen nedsattes till hälften af namnvärdet; den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
