Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 NYARE TIDEN.
turen och hyllade den franska smakriktning, som på den tiden
var den rådande, men han var tillika svensk till sinnelag och
nitälskade varmt för den fosterländska odlingen. Hans kärlek
till Sveriges språk, litteratur och häfder bevittnas särskildt
genom tre stiftelser: svenska akademien (1786), vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien (s. å.) samt svenska operan
och teatern. Svenska akademien, som består af 18 ledamöter,
har att vårda sig om Sveriges språk och vitterhet,
antikvitetsakademien om dess fornminnen och häfder. Men hvad som
intresserade Gustaf mer än något annat var teatern; han
inrättade först operan, därefter svenska teatern för rent
dramatiska stycken, och hän förhärligade de fosterländska minnena
i skådespel och operor, af hvilka han själf författade de bästa.
Sergel. Målning af Karl von Breda, † 1818.
Den kunglige författaren samlade omkring sig en krets
af snillen, som han belönade och uppmuntrade. Af dessa
hade några, såsom Bellman samt grefvarne Creutz och
Gyllenborg, redan under frihetstiden skrifvit sina förnämsta dikter
(se s. 327). De flesta af den tidens skalder voro bildade efter
den franska skolans smak. Främst bland dem stodo Johan
Senrik Kellgren, Johan Gabriel Oxenstierna och Karl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>