- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
394

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

394

NYASTE TIDEN.

Norges grundlag liknade i mycket den svenska
regeringsformen af 1720. Stortinget hade en bestämd öfvervikt öfver
konungamakten; det ägde till största delen den lagstiftande
makten, ty tre stortings sammanstämmande beslut blir lag
äfven utan konungens bifall (utom i grundlagsfrågor).
Stortingets makt var så mycket större, som det i själfva verket
utgjorde blott en kammare — till namnet finnas två kamrar,
odelstinget och lagtinget, men det senare är blott ett utskott
af stortinget. Statsråden voro åtta, af hvilka en statsminister
och två statsråd skulle vara hos konungen, när han vistades
i Sverige.

Karl Johans inre och yttre politik.

Karl Johan och hans rådgifvare. Genom krigiska
bragder och kloka rådslag hade Karl Johan inom få år lyft
Sverige ur den djupaste vanmakt till en aktad plats bland
de europeiska staterna och därigenom förvärfvat sig rätt till
svenska folkets tacksamhet. Hans intagande personlighet och
stora frikostighet förskaffade honom hängifna vänner och
beundrare. Men det fanns hos honom andra egenskaper,
som skaffade honom fiender och motståndare. Han var till
lynnet häftig och uppbrusande och tålde ej lätt, att någon
gjorde honom emot; öfverlägsen och van att befalla fann han
sig med svårighet i de band, som det konstitutionella
styrelsesättet lade på hans härskarvilja. Hans rådgifvare voro
uppfostrade i enväldets grundsatser och hade svårt att sätta sig
in i det nya statsskickets anda. Därtill kom, att den
politiska reaktion, som efter 1815 tog öfverhand i hela Europa,
äfven utöfvade sitt inflytande på Sveriges regering. Den nye
konungen visade sig därför mindre frisinnad, än man väntat
af den forne republikanen Bernadotte; man tadlade
regeringens skuggrädsla för alla friare yttranden och dess
motvilja för. alla större samhällsförbättringar. De stora
förväntningar man hyst om Karl Johan såsom konung kunde han ej
motsvara, ty han hade redan sin kraftfullaste ålder bakom
sig. Dessutom blef Karl Johan så till vida en främling för
sitt land, att han ej talade dess språk, och denna brist i
förening med konungens misstänksamhet vållade honom många
svårigheter och missförstånd.

De rådgifvare, som omgåfvo Karl Johan i början af hans
regering, hade fått sin utbildning under den gustavianska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free