Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KABL XV.
417
enhälligt regeringens förslag. Utgången berodde
hufvudsakligen af adelns beslut, och i detta stånd voro meningarna
mycket delade. Efter långvariga och lifliga öfverläggningar
pä riddarhuset blef förslaget med betydlig röstöfvervikt
bifallet (den 7 dec.) — en tilldragelse som hälsades med
stort jubel öfver hela landet. Prästeståndet instämde utan
omröstning i adelns beslut, och därmed var saken afgjord.
Enligt den nya riksdagsordningen, som utfärdades
den 22 juni 1866, sammanträder svenska riksdagen hvarje år
och är fördelad i två kamrar, hvilka äga lika makt och
myndighet. Första kammarens ledamöter väljas för en tid af
nio år af landstingen och af stadsfullmäktige i städer, som
ej i landsting deltaga (med minst 25,000 inv.); de uppbära
ej något arfvode, och för deras valbarhet är stadgad en ålder
af minst 35 år samt en viss beskattad förmögenhet (census).
Ledamöterna af andra kammaren, hvilka åtnjuta arfvode,
väljas för tre år, på landet en för hvar domsaga och i
städerna efter folkmängden i en viss proportion (mindre städer
förenas i samma valkrets); såsom villkor för valrätt är
stadgad en låg census och för valbarhet dessutom en ålder
af minst 25 år. Konungen äger att, när honom godt synes,
upplösa riksdagen och påbjuda nytt val.
Samma år hölls i Stockholm den första skandinaviska
konst- och industriutställningen, gemensam för Sverige, Norge,
Danmark och Finland.
Karl XY:s regering efter 1866. I januari 1867
sammanträdde riksdagen första gången enligt den nya ordningen,
och den har sedermera regelbundet varit samlad omkring
fyra månader hvarje år. Inom den nya riksdagen blefvo
jordbrukarne den talrikaste och mäktigaste klassen; den andra
kammaren behärskades af de mindre jordbrukarne,
hemmans-ägarne, hvilka sammanslöto sig och bildade ett
landtmanna-parti. Detta parti föresatte sig att verka för en sparsam
hushållning med statens medel och borttaga de bördor, som
af ålder tryckt den jordbrukande klassen. Det visade mycket
intresse för landets framåtskridande i materiell och andlig
kultur men motsatte sig de förslag till försvarsväsendets
ordnande, som framlades af regeringen.
Beväringsinrätt-ningen blef dock förbättrad. Förut hade enhvar haft rätt
att friköpa sig från beväringspliktens fullgörande i fred och
att i krig leja annan person i sitt ställe, men denna rätt
Odhner, Historia. N:r 1. III. uppl. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
